På schemat idag står det snabbdistans 8 km. Det blev det inte. Inte ens i närheten... Det blev ett "det-är-bara-jobbigt-men-jag-springer-väl-ändå"-pass, fast jag är rätt nöjd ändå. Till råga på allt slocknade min fotpod, så enligt den har jag sprungit 280 m på 54:05. Grymt snabbt, eller hur?! :-D
Nåja, jag har sprungit sträckan förut så uppskattningsvis sprang jag 11,1 km på 54:05. Det ger en pace på 4:52 min/km totalt. Det är helt okej fart. Problemet idag var att kroppen var totalt anti löpning. Den var tung och seg från början och efter koordinationsloppen hade jag mjölksyrekänningar i båda benen... Trots stretch släppte inte känslan, men jag gav mig på ett försök att springa snabbdistans iallafall. Det var...intressant... Jag kände mig som barbamamma, stor och oformlig och väldigt stillastående. Trampade luft och kom ingenstans. Gav upp efter 3 km som jag sprang på 14:26, pace 4:35. Det är förvånansvärt snabbt jämfört med känslan i kroppen! Under hemvägen funderade jag på vad som kunde vara den felande länken i löpningen, förutom barbamammakänslan. Felsökning:
Vilat-check, sovit bra-check, ätit bra-check.
Nästa steg: kamelpuckel-check, irriterad-check, tröttare än vanligt-check. Ha! Felsökningen avslutad. PMS. Pulveriserad MarathonSatsning.
Jag får finna mig i att jag inte kan prestera ett par dagar i månaden. Nog för att jag är envis, men med en barbamammakropp så gick det inte att öka en meter. Bara att bryta ihop och komma igen. Jag är jättenöjd ändå; skönt väder och vår i luften. Nästa gång kan jag prestera bättre! Då blir det Barbasnabb av mig! Hoppas jag... ;-)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
20 kommentarer:
Hahaha! Vilket roligt inlägg (roligt skrivet alltså, inte att det var barbamammakänsla på passet)! Jag tycker att du kämpade på väl efter omständigheterna!!!
PS. Och du är ju fortfarande såååå mycket snabbare än mig, oavsett om du springer i vilotempo eller inte! Hahaha!
Du borde anpassa schemat så att viloveckorna kommer under barbaveckorna... Smart va?
Felicitas: hehe, tack ;-)
Masse: Bra idé! Fast så kan man ju inte göra, det är fusk ;-) TSM med PMS får lov att gå an!
hahaha - håller med Felicitas! Du är ju så grymt snabb ändå. Känner igen Barbamammakänslan - tur att det inte syns, utan mer är en känsla.
Tips: kolla almanackan och be Arrangörerna av Stockholm Marathon att anpassa nästa års tävlingsdatum efter dina PMS - så håller det att ha viloveckor då.
P.S Den dag jag kör 8km i 4:50-tempo ska jag banne mig bjuda på Champagne!
mmm... champagne... det gillar jag...
MarathonMia: Ja, men känslan är ju...hemsk ;-) Tack, förresten! När jag sprungit marathon på 3:30 ska jag dricka (och kanske bjuda på?!) champagne! För det gillar jag med :-)
Då ser vi till att nå våra mål under maran och ses på Östermalms IP efteråt och dricker champagne (och väntar in min bror som inte får gå i mål före mig) Jag tar de snabba 8km mitt i loppet... Du kan ju stretcha en stund när du är i mål så kommer jag sen... ;-) 42195mgk - välkommen!
Haha, vi får väl se! Men det var ingen dum idé alls :-)
Östermalms IP, champagne, mingel. Masse, ta med dig Niklas också. Om han håller hela vägen in i mål i år ;-)
Jobbigt att ha den där känslan! Hoppas på att du blir barbasnabb nästa gång då :)
4:35 med Barbamammakropp!? Helt otroligt!
Strålande liknelse förexten, precis så känns det. Två gånger i månaden för min del. Ett - ägget lossnar. Två - sen vill det ut. Fast å andra sidan är jag rena superkvinnan två dagar senare. ;-)
Karin: Jag vet att Niklas skissar på ett liknande förslag... Mer kan jag inte säga än... Men det innefattar troligen döda djur över öppen eld. Kan bli rotfrukter också för den som är kinkig...
Andréa: Det hoppas jag med :-)
Bureborn:Skönt att höra! Jag hoppas på att vara Barbasnabb på torsdag då :-)
Masse: Vad spännande! Låter nice med lite eldning, jag är inte kinkig ;-)
hahahaha :D Nästa gång kanske du kommer 300 m på samma tid då ;) Förresten så ska jag hälsa tillbaka från Ermi och hon hoppas att det går bra med din satsning på löpningen :)
Du är inte bjuden, med sådana elaka kommentarer ;)
Men det får väl passera för den här gången...
Stina: Nu ska du inte vara så'n ;-) Vad kul, hälsa tillbax!
Niklas: Men jag presenterar ju bara fakta ;-) Fast det var kanske liiite taskigt faktiskt, förlåt. Lovar bot och bättring! ;)
Vad är det för Lilla huset mentalitet... Klart grabben ska ha en pik för att han bröt förra året...
Jag sa inte på vilket sätt jag lovade bot och bättring ;)
hahaha.. bra!
Skicka en kommentar