torsdag 17 april 2008

Tusingar med underbart sällskap

Hemkommen för en timme sedan och nu nyduschad och fulltankad med energi kan jag fortfarande bara le åt kvällens tusingar på Enskede IP. Det som kändes så motigt, så oöverkomligt och så fruktansvärt blev, till slut, en riktig Runner's High under nedjoggen. Men man ska väl ta det från början...
Mötte Niklas vid Slussen, båda två var lite lagom omotiverade och trötta efter jobbet och mitt hjärnkontor har för tillfället placerat sig någonstans uppe i det blå... Det blev rätt mycket baissande innan vi ens var framme vid Sockenplan :-) Masse kom susande och mötte upp, killarna var modiga och sprang i tights och långa compressionsstrumpor men jag behöll överdragsbyxorna tills det blev dags för intervallerna. Nåja, vi sprang en sväng i krokarna kring Enskede som uppvärmning, 3 km i 5:20-fart ungefär. Tillbaks på Enskede IP var det dags för strides; 3x100m. Jag klockade aldrig mig själv, men var väl sisådär 2-5 sekunder efter Niklas och Masse. Det var rätt läckert att springa bakom dom och se hur de for iväg som raketer. Ruskigt snabba killar alltså! Själv kände jag mig som en jolle på släp, men i det sällskapet var det inte något dåligt alls :-)

Så, tusingarna. 6x1000 m intervaller, en minuts ståvila mellan varje utom mellan tredje och fjärde där Mr Sz slog på stort och bjöd på tre minuters vila. Det var guld värt! Niklas och Masse susade iväg på första intervallen, men jag bestämde mig för att köra mitt race inte dra på för hårt i början (vis av lärdom sedan i tisdags). Under andra intervallen kom jag ikapp Masse, sprang förbi och sedan blev jag jagad av honom sista biten. Det var en liten kick att ligga och "dra" lite. För varje intervall blev benen tyngre och tyngre, men syrakänningarna kom inte förrän de sista 200 metrarna av varje intervall ungefär. Sista intervallen gav jag allt jag hade, trampade luft sista biten men orkade genomföra samtliga intervaller. Jag fixade det, jag har kört tusingar!!! Lycka, bara det.

Hur blev då tiderna? Jag hade räknat med 4:15-4:20, det blev mycket bättre än så. Såhär: 4(04-04-10-09-08-05). Jag sitter stum av förvåning och stolthet. Shit, det är JAG som har presterat de där tiderna. Niklas var grymt stark och sprang sista intervallen på 3:50 ungefär. Där är jag inte, men kanske kan jag komma under 4 min någon gång.

Under nedjoggen infann sig lyckoruset och känslan av att kunna springa härifrån till evigheten. Jag var hög på adrenalin och kärlek, på vårkänslor och lycka över den vackra omgivningen. Fick inte tunnelseende, men när jag hörde fågelsången och såg solen färga himlen röd-orange, då kände jag hur hjärtat nästan exploderade av lyckokänslor.

Niklas, Masse, tack för idag! Jag är så imponerad av er båda och inser att jag är snabb nog att få vara med er snabbfotingar och "leka". Ni var grymma och sällskapet gav mig både ork och inspiration att pressa lite till. TACK!! Let's do it again?! :-)
Imorgon blir det dock vila. Benen tackar för det, två intervallpass på en vecka står inte högt i kurs i vaderna.

24 kommentarer:

MarathonMia sa...

Grymt tjejen! Respekt. Respekt. Respekt. Vilken makalös maskin att leverera. Gång på gång.

Karin sa...

Tack, Mia! Just nu kan jag bara känna mig riktigt, riktigt nöjd. Och glad :-)

MarathonMia sa...

Det ska du!

Anonym sa...

Respekt var ordet!

I morgon är det min tur, men utan draghjälp. Hjälp!!

Karin sa...

Tack, Mia!
Henke: Lycka till imorgon, jag är med dig i tanken! Du kommer att susa fram :-)

Nix sa...

any time - my dear. Anytime!

Det var trevligt!!

Riktigt grymma tider.

Anonym sa...

Det var grymt... Man blir så jäkla peppad av att springa flera stycken... Det ger nästan mer på intervallerna än vad det gör i långpassen...

Karin sa...

Nix: Jaaa, kul :-) Tack, du var ruskigt snabb själv ju!
Masse: Håller med dig, peppandet från er fick mig att orka. På långpassen är sällskapet bara jättetrevligt, men här gav det mersmak. Så kul ikväll tycker jag!

Anonym sa...

Säger bara: WOW!!
Inte dåligt för en jolle... ;-)
Måste vara en laser, defintivt inte en släpjolle. Inte en optimistjolle heller, även om namnet passar perfekt. Men de flyger inte fram på det där sättet!

Karin sa...

Hahahaha :-) Jag var nog en optimistjolle när vi körde strides. Sedan kände jag mig mer som en maskin "spring-bara-spring". Eller möjligen en Duracell-kanin ;)

Anonym sa...

Helt enligt intervallskolbokenskolboken.

Jag har nu läst tre skildringar av kvällen och har fått en god bild av övningarna. Mycket givande.

Karin sa...

Var det? Så bra :-)
Tack, Jumper!

Lena sa...

Kanon! Vilket pass! Vilka tider. Hoppas att du får en skön återhämtningsdag idag!

Karin sa...

Tack, Lena. Önskar att jag slapp jobba bara, mycket gå och stå. Trötta ben ;-) Men med stödstrumpor går det, hihi

askan sa...

Snyggt sprunget! När jag frågade hur fort tidigare så menade jag nog egentluigen hur instruktionerna är? att springa så fort ni orkar?

Felicitas sa...

Vilket UNDERBART inlägg, jag sitter och storler när jag läser!!! Riktigt härligt jobbat!! Inspiration!! :D

Karin sa...

Askan: Nej, inte så fort man orkar. Men 4:10-4:20 min/km enl Sz's program. Det är fortare än man tror ;-)
Jane: Tack, sötis! Vad rar du är :-)

Benet sa...

Wunderschön läsning!!! Fantastiskt imponerande tider. Jag är helt stum av beundran. Jag förstår din känsla av Runner's High på nedjoggen. Den kan nämligen förnimmas ända ner till Skåne!

Anonym sa...

Härligt inlägg! Det verkar som ni har blivit en riktigt sammansvetsad trojka! Trots att ni gjort precis samma sak har ni vara och en en annorlunda vinkling! Underbar läsning! Dessutom en imponerande stabilitet OCH snabbhet på tusingarna. Respekt! Det finns inte så mycket annat att säga! :-)

Dunceor sa...

Eftersom jag inte kommer klarar 3:30 som faktiskt var mitt mål i höstas så är jag nöjd om du spöar Masse och Nix och det ser ut att finnas en god chans! =)

Bra tusingar, men jag är fortfarande skeptisk till sällskap. Löpning är en ensamsport i mina ögon =)

Karin sa...

Wow, vilka tider!! Grattis! Du fortsätter leverera! =)
Yes vi ses på söndag! Ska bli kul :D

Karin sa...

Benet: Tack! :-) Det var en häftig känsla igår!
Johan: Jag bugar och bockar för berömmet :-) Jo, Niklas och Masse gillar jag skarpt!
Dunceor: Hahaha, vilka krav du har ;-) Jag erkänner att jag varit en skeptiker innan. Nu vet jag bättre :-) Fast man är ju fortfarande ensam med sitt slit...
Nike: Tack, tjejen! Vad kul!!! Åh, vad vi ska prata då :-) Får höras om tid...

Anonym sa...

Jag är inte förvånad,,,däremot mycket imponerad över krafterna du besitter och din förmåga att prestera samt därtill så himla glad för din skull.

Karin sa...

Åh, tack Catarina. Vad gullig du är!! :-)