torsdag 13 mars 2008

Långpass, längre och snabbare än beräknat...

Jag måste nog bli lite bättre på att planera min träning vad gäller tid och sträcka. Det blev liksom lite långt och lite snabbt idag jämfört med vad jag hade tänkt... Fast jag är otroligt nöjd med rundan, det måste ändå sägas :-)

Enligt ursprungsplanen så var det långdistans 24-26 km i lugn fart som var dagens utmaning. Kändes inte jätteinspirerande att ge sig ut när jag gick upp imorse, benen var lite trötta efter gårdagens snabbdistans+farthållning. Laddade batterierna med supergod gröt (se tidigare inlägg), vatten och kaffe. Utan kaffe stannar Karin, vill jag lova ;-)

Stack iväg runt halv elva och kände direkt att vaderna var rätt stela. Lät kroppen ticka på i eget tempo och struntade igen i klockan. Rullade ner för Henkan och förbi Stadsgårdskajen, Slussen och tog sedan sikte på Djurgården. Vid Slussen mötte jag för övrigt någon jag trodde jag kände, en äldre herre på cykel. Jag log och hejade och funderade vart 17 jag kunde ha träffat honom förut. Sedan slog det mig att jag hejat på Björn Sunesson himself (om han inte har en look-alike). Han såg ruggigt snabb ut även på cykeln!

Hela rundan finns här, alla TSM-löpare känner nog igen rundan på Djurgården. I vilket fall, mitt på Strandvägen släppte tyngdkänslan i vaderna och jag rullade på. Såg inte en löpare, vilket kändes rätt ensamt, men när jag precis tagit mig förbi startområdet för Tjejmilen mötte jag en hel drös hurtiga löpare. Tyckte jag kände igen några från TSM-träningarna och hejade lite. Sist i truppen sprang Rubin som kände igen mig och glatt vinkade och ropade hej. Lycka :)

Lyckan blev dock kortvarig, för ungefär 300 m senare kom regnet... Det såg ut som vårregn men jag vill lova att det kändes som iskallt novemberregn. Brrrr! Regnet höll i sig i ungefär 3 km och jag blev genomblöt, inte skönt alls men bara att fortsätta springa och hålla värmen. Belöningen kom i form av 2 minuters solsken på södra Djurgården. Mötte Rubins gäng igen, fast utan Rubin den här gången. Hejade lite snabbt och tuffade vidare upp mot Stadion. Lagom tills jag tinat upp från regnet kom det en ny skur, fast inte alls lika intensiv och bara några minuter lång. Benen började kännas en aningens stumma så jag kikade till på klockan för att kolla distansen; 18 K. Bestämde mig för att klocka tiden när jag passerade halvmarathonsträckan, vilket jag gjorde när jag nått Nybrokajen. Fick kryssa lite längs Birger Jarlsgatan eftersom jag hamnade mitt i lunchrusningen (missberäkning från min sida). Tog en liten paus och drog sedan hemåt på ganska stumma ben. Och fick ytterligare en regnskur på mig... Sista biten upp på Henkan, den sista backen på 500 m var riktigt jobbig. Och undra på det, jag höll 4:55-5:02-fart hela vägen upp.

Lite siffror nu då. Total sträcka (längsta passet för i år) 27,0 km, 2:11:15. Halvmaran på 1:42:25 (min bästa tid på Göteborgsvarvet är 1:41:00). Snittpace på hela sträckan: 4.52 min/km. Löparindex 64. Snittpuls 168. Och 1506 kcal förbrända! (något jag snabbt åtgärdade genom att trycka i mig en Snickers så fort jag kom hem, knark-gott!!)

Vad är det här? Hur har jag blivit såhär snabb?? Jag börjar tro att något blev fel på inställningarna efter att fotpoden tvärdog (jag torkade bara av batteriet och sen funkade den. Kan något ha hänt?). Eller har jag lyckats maxa farten och formen helt fel, tre månader före Stockholm Marathon? Eller ska jag bli ännu snabbare innan dess? Eller håller jag på att bli sjuk?
Jag är jättenöjd och oerhört förvånad över hela långpasset. Jag har mer att ge, frågan är om jag orkar en marathon i 4:52-fart... Men helt plötsligt lever drömmen om sub 3:30 i allra högsta grad! :-)

18 kommentarer:

Anonym sa...

Fyfan vad gott... Det låter som ett bra pass ;-) 1:42 på halvmaran på långpassträning är grymt! Hoppas att inställningarna fungerade... Så att det inte är någon km fel... Det vore väl snopet...

Karin sa...

Tack! Kan inte vara annat än nöjd!

Det är det jag är orolig för... Å andra sidan stämmer sträckan jag och Karin sprang igår (efter pod-haveriet) med den sträckan vi sprang förra veckan (före pod-haveriet)... men jag är liiite bekymrad ändå...

Katarina M-I sa...

Det är bara att ta av hatten, du är snabb! Som du själv skrev så kan det ju vara så att du helt enkelt har en formtopp i antågande. Har du någon som hjälper dig med säsongsindelningen? Två formtoppar är ju perfekt, då kommer nästa lagom till det är dags.
Men det kan ju också vara så enkelt som att du skött din grundträning perfekt och då kommer farten snabbt när man väl börjar trycka på. Jag följer utvecklingen med spänning, och är så erhört GLAD att få läsa om din träning! Förhoppningsvis kan jag också snart servera lite mer progression och inte bara sjukdomsgnäll...

MarathonMia sa...

Du är ju grymt snabb - kanske revidera din maratontid till 3 timmar? :-)

Karin sa...

Katarina: Jag följer Szalkais 3:30-program, har aldrig "löptränat" förut, bara malt på. Kanske har förra veckans "vilovecka" gjort susen? Jag är som sagt mycket förvånad över min egen snabbhet... Dina tillrop stärker mig mycket :-) Hoppas att du snart är tillbaka på banan, jag läser din blogg med spänning!

MarathonMia: Nej, det är ju läskigt snabbt ju ;) Om en massa års träning så kanske... Däremot lever hoppet om att få öppna en flaska champagne och skåla med dig på Östermalms IP :)

MarathonMia sa...

Ska bli! vilket sätter press på att jag inte ska komma i mål allt för långt efter dig. Allt mellan 3:40-3:59 är ok för mig. Jag får förlita mig på mina intervallträningar och min vilja för att nå målet. Och tanken på kall, bubblande champagne...

Anonym sa...

Imponerande pass, som vanligt ;) Du går från klarhet till klarhet och jag ser upp till dig :)

I brist på egen blogg för tillfället (bara en tidsfråga innan det funkar igen), får jag väl redovisa mitt långpass här :)

24 km, 2.08.25, snitt 5.21. Gjorde dock sista milen i ett tänkt maratempo, eller iaf nästan. Sprang den på dryga 50 minuter. Så även om du ägde hela mig och mitt pass idag känns det bra här också :)

Benet sa...

Låter som ett gött pass, trots isregnet. Klart du fixar maran på sub 3.30. Det har jag ju sagt hela tiden.

27 km i 4:52-tempo är ju ett riktigt skönt styrkebesked. Och det tempot utan att du känner dig speciellt sliten vad jag kunde förstå av ditt inlägg. Makalöst bra! Heja dig!

Karin sa...

Marathonmia: Vi kan ju för enkelhetens skull säga att vi dricker champagne oavsett. Kommer vi i mål så är vi värda det! :-) (och klart du ska komma i mål före brorsan!)

Henke: Tack! :-) Jag väntar dock på ett enormt bakslag, kan inte tro att det är sant... Vilket härligt långpass du fick! Hoppas du hade bättre väder än jag! Bra jobbat och riktigt bra fart!! Bravo :)

Benet: Tack så jättemycket :) Och nej, jag känner mig förvånansvärt pigg. Jag fattar inte...

Anonym sa...

*Niger ännu djupare*
Låter helt (svordom) underbart!

Jag anar förexten ett mönster. Du är i toppform, å Niklas, å Masse. Tycks som om Marathonsektens "son" - eller var Sz "profet"? - har planlagt en liten formtoppning. Då kommer säkert en ännu högre topp lagom till den sista maj.

Nix sa...

Bureborn är något på spåret!

Vi har varit relativt skadefria och kunnat träna på rätt okej alla tre.
Och så kommer ett tippetitopp precis samtidigt. Det bådar gott. Mycket gott.
Jag ser fram emot när du passerar mig på sturegatan och jag följer din rygg för att ta mållinjen på 3:13:28 - bara tre sekunder efter dig ;)

Nix sa...

För med sådana långpass MÅSTE du revidera målsättningen. Det bestämmer jag!

Karin sa...

Bureborn: *rodnar* Tack :) Jag tror att Sz var son i sektens tvåenighet;) Du har nog rätt i att viloveckan kan ha gett oss en formtopp. Och det känns ju hoppfullt för framtiden!

Niklas: Era intervalltider ikväll var grymma! Kul att vi alla är i form :) 3:13:25? Jag??? Är du galen?!;) Måste dock medge att din målbild låter lockande... :)

Anonym sa...

Jippie!! Du är onekligen La Mancha IK:s stolthet ;-)

Sjysst sprunget, supergrattis, så småningom fattar nog också huvudet hur snabba benen är :-)

Karin sa...

Tack, Fredrika! :-) Jag sitter här och försöker begripa för fullt. Är det verkligen mina ben som springer så snabbt? Hjärnan är skeptisk... ;)

Karin sa...

Grattis till ett superbra pass Karin! Du är snabb! Bara att inse =)
Lät himla skönt att vara ute mitt på dan en vardag och springa, jag vill också!

Karin sa...

Jag försöker, men det vill sig inte riktigt...
Jo, det är fördelen med att jobba oregelbundna arbetstider. Riktigt skönt att kunna sticka ut på långpass mitt i veckan :-)

Anonym sa...

Knark-gott! Vilken härlig vokabulär! :)