En underbar helg i löpglädjens tecken

Ja, oj vilken helg det har varit! Träningsmässigt har det varit stiltje, jag är fortfarande i viloperiod och klättrar på väggarna av rastlöshet men jag litar på coachen och kör lugna, fina pass. Lite löpning har det blivit, men inte särskilt mycket att blogga om. Eller jo, passet i torsdags var underbart! Jag kände hur jag liksom började leva igen efter en vecka utan någon som helst träning. Tänk att 8 K lugn jogg ihop med fantastiska Linnéa-löpare kan vara så otroligt givande, inspirerande och glädjande! Snacka om att jag är beroende av löpningen och endorfinkickarna som passen ger...

Nåja, det var torsdagen det. I fredags blev jag hämtad från jobbet av supergulliga Catti, det var dags för TSM-upptakt för alla ledare :-) Det blev en rätt mastig eftermiddag med mycket information och föreläsningar, men det var så himla kul att få träffa både nya och gamla löparvänner. Vi var klara med sista punkten för kvällen runt 22-tiden, men inte gick vi och la oss... Det blev hotellbaren och både vin och prat, mest om löpning förstås, tills klockan var två. Härlig avslutning på dagen!

Det var inte riktigt lika härligt att gå upp vid 7-tiden på morgonen, men hotellfrukosten och det trevliga sällskapet lockade och snart var löpardiskussionerna i full gång igen. Vi fick köra löpskolning med mr Szalkai himself och såklart jag blev glad när både han och coach Rubin sa att det såg bra ut när jag passerade. Vilket i och för sig måste vara en lögn, man ser inte klok ut när man kör löpskolning... En långsam maffe-runda tillsammans med en galen, härlig dansk från Sparta hann vi också med innan fler inspirerande föreläsningar och diskussioner följde. Vi var ett ganska trött, men inspirerat och lyckligt, gäng som lämnade Upplands-Väsby efter ett intensivt dygn. Längtar redan tills träningssöndagarna drar igång, det här ska bli så kul!!
Avslutade kvällen med att träffa Coola Karin och snacka både löpning och livet och bara vara. Energiboost!

Idag blev det ytterligare löparglädje då jag, Catti och Helena begav oss till Hässelby för att heja fram våra toppenduktiga löpare i IF Linnéa. Det var så himla roligt! Jag var jättenervös fastän jag inte skulle springa, det var en så tät stämning av tävlingsnerver och löparglädje i luften :-) Vi stod strax före mål och hejade och jag är säker på att IF Linnéas hejarklack hördes mest av alla. Jag blev alldeles fnattig av all löparglädje och allas kanonfina prestationer och skrek så att jag nu är alldeles hes. Fast det var det värt! PB efter PB ramlade in och jag är så makalöst imponerad av allas framsteg och envishet. Stort GRATTIS till alla er Linneaiter, ingen nämnd och ingen glömd, till era prestationer och TACK för att ni bjöd på löparglädje, kampvilja och en tokhärlig upplevelse! Och trots att jag verkligen hade velat springa när jag såg alla forsa förbi så kändes det riktigt bra att få heja på och peppa idag. Picknicken på banvallen efteråt fick avsluta en underbart härlig helg med många intryck, möten och känslor som kommer att få mig lycklig länge. Och inte bara av löpargläjde...