Jag erkänner; jag är en endorfinknarkare. Veckan som gått har endast omfattat ett ynka träningspass på 5,8 km med IF Linnéa i torsdags, en skön och långsam genomblödningsjogg. Sen kom förkylningen och postloppsdepressionen som ett brev på posten och man blir ju inte direkt lyckligare av att dessutom bli träningsabstinent =/
Har ägnat helgen åt jobb och diverse huskurer för att bli kvitt förkylningen, jag bara längtar ut i löpspåret igen. Samtidigt vet jag ju; bättre att vila en dag extra och bli frisk än att ge sig ut en dag för tidigt och riskera att aldrig mer få springa... Men åh, vad jag vill springa, få mjölksyra och PRESTERA!
Med mindre än en månad kvar till N.Y Marathon inser jag det omöjliga i att bara åka dit och softspringa. Inte för att jag kommer att kunna prestera någon kanontid, men som det känns nu så kommer jag att ge järnet =)
Men, first things first... Jag ska bli frisk och börja träna lite lätt igen, förhoppningsvis pallar kroppen med en liten runda imorgon. Någonting måste jag göra, annars blir jag fullkomligt odräglig. Vad gör ni när träningsabstinensen kryper i kroppen?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
10 kommentarer:
Krya på dig och ta gärna den där extra dagen vila så att du är helt frisk när du sätter igång. Tränignsabstinens, tro't om du vill men jag brukar inte få det. Tror inte jag har den genen.
Förstår precis hur du känner med abstinensen! Om du inte kan springa, så ut och gå en lång promenad kanske?
Men du, du får ju vara nöjd och göad och stolt över det du redan presterat riktigt länge till!! Njut!
Och krya på dig! Ses i veckan? Kram!
glad skulle det stå.. :D
Shit va roligt med NY, det måste ju vara sjukt kul att springa. Dessutom sjukt roligt att vara i NY!!! Billiga löparskor ;-) bara det liksom!
Jag brukar nog grotta in mig i nåt annat när jag är sjuk och träningsabstinensen slår på. Typ läsa en hög böcker eller planera för hur jag ska träna när det äntligen blir dags ;-)
Mindre än en månad - hjälp va´ spännande! NY-maran har ju något närmast magiskt över sig.
Jag brukar bota abstinensen med promenader - det fixar ju även en småkrasslig kropp.
Krya på dig!
Innerst inne vet du nog att din kropp tackar dig för din extra vila. Du är ju tokstark och björnar behöver också vila ibland...
När jag har abstinens balanserar jag det med att läsa om träning, surfa, planera och hitta nya utmaningar - så flyttar jag fokus till när jag KAN träna igen.
Jag är också sjuk... har varit det alldeles för länge nu och börjar snart deppa. När jag inte kan träna brukar jag ta tag i saker runtikring träningen: köpa nya skor, tajts, strumpor eller spana runt olika lopp på nätet, läsa böcker om träningslära osv. Det slutar alltid med att jag blir så sugen på att träna att jag börjar för tidigt...
Krya på dig!
Mackan: Tack! Jag lyder råd och vilar även idag... Skönt att inte bli abstinent, det är INTE kul :-(
Karin: Tack för tipset, det var jätteskönt med promenerandet :-) Och ja, vi ses! Kram!
Magda: Ja, jag längtar såååå mycket till N.Y. Helt galen stad! Och jag kommer nog inte kunna låta bli att köpa ett par skor eller två ;-) Bokläsning, check!
Bureborn: Ja, visst är det?! :-) Tack så mycket, jag jobbar på på-kryandet!
Mia: Hahaha, Karin the Bear ;-D Men jo, du har rätt. Jag har läst om N.Y till förbannelse nu, gissa om jag är laddad?! ;-)
Askan: Usch, stackare! Krya på dig du med! Jag har redan spenderat en halv förmögenhet på nya skor, ny kollektion från IF Linnéa och så blir det ju löparresa snart... Vågar inte tänka tanken att köpa något mer, förutom nya strumpor till maran då. Det är tradition ;-)
NY också. Du gör verkligen ALLT det här året. Roligt;) och det ska bli kul att följa "med" på den resan också;)
Lena: Tja, det var NY som var det stora målet i år... Tills coach Allan frågade om jag inte skulle med till Berlin... Och eftersom jag sprungit i Berlin fyra gånger tidigare så blev det svårt att tacka nej, jag älskar ju Berlin. Och så blev det som det blev ;-) Klart jag ska blogga från staterna med, stay tuned!
Skicka en kommentar