Tack alla för era tänkvärda kommentarer på gårdagens inlägg. Har funderat rätt mycket på varför det mentalt känns som en omöjlighet att springa på 3:30. Tror att följande hinder är vad som måste övervinnas:
-Jag har aldrig tränat mot ett specifikt tidsmål förut. Det känns så definitivt, vinna eller försvinna. Måste vända det till "Sikta mot stjärnorna och nå trädtopparna"
-Jag har aldrig tidigare tränat löpning med "eftertanke". Har bara sprungit "på känsla", inte en intervall, inte ett backpass, inte en snabbdistans. Jag trodde det skulle kännas lättare, men det känns lika tungt som tidigare. Varför? Jo, jag har såklart blivit snabbare och ökar belastningen i takt med att kroppen klarar det. Klart det inte blir lättare då! Fast jag trodde nog att det skulle kännas annorlunda, att jag skulle knäcka "löpningens gåta". En artikel i senaste RW gav mig perspektiv på att det inte kommer att inträffa... ;)
-3:30 är för mig en "magisk gräns". Det är en kanontid. Kan jag göra en kanontid? Helt ärligt-jag vet inte. Men jag måste ta reda på det! Vågar man inget, vinner man inget!
-Jag är lite för mycket tävlingsmänniska för mitt eget bästa. Jag avskyr att misslyckas och jag har höga krav på mig själv. Kanske dags att acceptera att jag inte kan prestera 110% efter sjukdom. Jag är ingen övermänniska, även om jag skulle vilja ;)
-Det går upp och ner i löpningen på alla nivåer. Jag kommer aldrig att ha ett konstant Runners High. Just nu är det ner-känsla. Det kommer att vända till "uppkänsla" igen. Bara att gilla läget.
Så, nu får det vara slutgnällt för den här säsongen. Jag är ju ingen gnällspik, egentligen. Mer en busig "glimten-i-ögat"-tjej som just nu är extra sprallig över vårens ankomst. Det är ju underbart! :-)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
21 kommentarer:
yeah! yeah! Känner igen mig till 100% med det där att vara tävlingsmänniska. Snart kommer nästa formtopp och du känner dig grym igen! Så är det ju, det går upp och det går ner...
Förresten har du testat spikmatta? Kanon för återhämtningen och man kan göra det hemma. Min arma länd protesterade lite efter veckans rivstart på hjul. 20 minuter och nu är jag som ny igen!
Det är så lätt att glömma att det kommer en svacka efter en formtopp och vice versa. Spikmatta?! Nej, det har jag missat. En fakirmatta alltså?? Berätta mer...
Det är en uppblåsbar matta (jag blåser inte upp den) med massa plasttaggar. Man lägger den i sängen och sen ligger man på den i 10-20 minuter. Först känns det ganska mycket, sen blir man alldeles varm. Blir som akupunkur/ akupressur. Man har samma fristättning av oxcytocin som vid massage- djupavslappning mao.
Jag gillar det men jag är en painjunkie:) Gillar akupunktur fast jag är grymt rädd för nålar...
Lite bilder.
http://www.shaktimattan.se/
Oxytocin gillar vi :-) Tack för tipset, det lät otroligt skönt. Jag gillar akupunktur, det gör ont-skönt och funkar!
Den mattan såg rätt schysst ut. Jag funderar på beställa den också. Jag tror min flcikvän skulle uppskatta den massa också.
Jag förstår hur du känner att man kan känna sig misslyckad som man inte når sitt mål. Men jag tror du kommer klara det och du verkar ha pannan för det.
Härlig inställning det sista! Låt den känslan/tanken/inställningen dominera resten av året (eller varför inte livet ;-)
3.30 på SM är ju bara ett "mål", något att sikta på. Det är ju inget absolut krav eller en absolut tid som måste klaras. Det är ett riktmärke som används för att veta ungefär hur man skall lägga upp sin träning. Eller hur? Spring och var glad! :-) Och efter du sprungit; släng dig på en spikmatta. Såg den på wellnessmässan i början av mars. Den ser helt klart spännande ut!
Hmmm, det där med att ha för höga krav på sig själv har jag ju aaaaaldrig hört förr... ;) Tror vi har fått det i blodet så kanske inte så mkt att göra nåt åt? Jag är dock övertygad att du kommer göra en tid på 3.27.48 den 31/5 så tänk positivt och ät mkt spenat! (så du blir stark...are)
Jag har inte fattat riktigt, känns det segt att dra ut på löpträning just nu? Isåfall tycker jag du ska variera med lite alternativ träning nån vecka eller två. Lägg in ett cykel/spinningpass kanske? Simma lite. Bli triathlet;)
Eller är det bara segt att det inte går som du vill? Det lossanr snart. Om jag fattat det hela rätt så verkar du vara en jävel på löpning.
Dunceor: Thanx :-) Jag har pansarpannben, ibland iallafall.
Benet: Jag springer, jag är glad och jag är, tyvärr, envis nog att se det som ett "måste". Jobbar på saken. Spikmatta ska införskaffas snarast!
Stina: Va? Kravmänniskor?! Du? Jag?! ;-) Nåja, din prognos låter toppen! Lovar att äta spenat, så kanske du får rätt. Kusinen är stressad btw :-D
Askan: Det är bara segt att det inte går som jag vill. Jag VILL ju, varför räcker inte det?! ;)
Sådärja - nu låter det mycket bättre! Du är ju snabb som en vessla, det ska kännas. Jag känner igen det där med löpnmingens gåta...jag letar också efter när allt känns lätt och ledigt...
Men börja inte titta på skor! Välj ett par tajts med schyssta vader som är snabbare än du ;-)
Ja, varför kan det inte bara vara så att man svävar fram jämt? Och vad tror du jag gör... ;)
Vi svävar fram i drömmarna, och drömmar kan ju bli verklighet! :)
Vårkänslor...du får hyra hem "Men in tights" och dricka rödvin ;-)
Berglund: Så sant som det var sagt! :-)
Mia: Hjälper det?! ;-)
Njae...kanske dämpar lite. Men jag tror att det finns en del tightsprydda män därute som suktar efter sällskap. Det finns säkert en alldeles speciell just för dig ;-)
Visst tusan är det härligt med vårens ankomst :)
Är också inne i en svacka just nu, men det är bara att bita ihop och komma igen. Mot stadion, oavsett tid! :)
Mia: Hehe, jag hoppas det ;-)
Henke: Åh, vad skönt att man inte är ensam! Fast vad synd att du också är inne i en svacka... Vi siktar på Stadion, stenhårt, eller hur?! :-)
Ja, det är ju Stadion vi alla siktar på!
Jag har i alla fall identifierat EN möjlig kandidat. I tights. Suktar efter sällskap. Tål att tittas på. Underbart ödmjuk. Med integritet men funderar på att bjuda till. Är jag nära?
Va?! Vem kan det vara... Du får berätta när vi ses ;-)
Haha - en möjlig kandidat till DIG. Jag är gift och har inte tid för sånt...
Skicka en kommentar