Efter en veckas frånvaro så var det äntligen dags för tisdagsträning med IF Linnéa igen. Jag hade önskat mig backpass, det blev intervaller. I mot/medlut. Och kombinationen gjorde rejält ont!
Mötte upp Mia utanför Zinken och vi pratade på tills det började bli dags för träning. Coach Allan (som vilade från träning idag för att inte riskera hälsan inför Boston Marathon nästa vecka) bestämde att det skulle bli "platta" intervaller idag. Efter någon slags diplomatisk omröstning enades vi om 8x600 m. Vi begav oss iväg på uppvärmning enligt Allans anvisning och av någon anledning hamnade jag och Mia i täten... Glatt pladdrandes om allt och inget så sprang vi lite fel, tog en bonusrunda och sedan hittade vi rätt igen. Med resten av gruppen i bakhasorna. Lite pinsamt, men jag bjuder på det ;-)
Vi körde intervallerna med en minuts ståvila (ungefär) mellan varje intervall. Inga strides idag, det kändes! Sprang först en "testrunda" enligt coachs anvisningar, men det blev drygt 800 m så vi kapade en bit på rundan. Den blev 700 m tillslut. Även om intervallerna skulle vara "platta" så var det 10 m höjdskillnad och rundan var ca 350 m uppför och 350 m nedför. Jag väljer därför att se passet som ett 700m-intervallpass i backe. Det medför också att jag är betydligt mer nöjd med intervalltiderna, för de var verkligen inget att hurra för i jämförelse med mina intervaller på platt bana...
Första intervallen, 800-meter, gick på 3:31. Resterande sjuhundringar gick på 3(09-06-14-14-15-10-15-14). Lite svajigt och så otroligt jobbigt. Sista två intervallerna gick på ren vilja, pulsen var skyhög och mjölksyran rev och slet i benmusklerna. Jag lyckades vrida ur det sista ur mina stackars ben på ren ilska när jag hörde "kom igen, öka då!!!". Adrenalinpåslaget gjorde mig tvärilsk och fokuserad. Skönt!
Snittpacen blev ändå 4:27 min/km. Helt okej för ett backintervallpass :-) Det sköna var att efter varje intervall så släppte syrakänningen efter bara några sekunders ståvila. Allan gjorde ett kanonjobb som coach och peppade verkligen alla. Tack Allan!
På trötta ben joggade gänget tillbaks till Zinken. Vårkvällen var verkligen underbar och jag njöt av känslan av vår och glädje, trots att kroppen gnisslade. I sista uppförsbacken fick jag ge mig och gå några meter, vaderna bara skrek av trötthet och mjölksyra. Mia var gullig nog att sympati-gå med mig :-) Sedan blev det stretch, babbel och sällskap i tunnelbanan, jättetrevligt! Totalt blev det 11,3 km på 57:08, snittpace på 4:57 trots riktigt långsam uppvärmning och nedjogg. Pulsen då? Max/snitt 193/171. Trött? You bet! Men lycklig och med vårkänslor upp över öronen. Löparlyckan infinner sig, med ett stort, nöjt leende :-)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
22 kommentarer:
Låter som ett härligt och plågsamt pass :)
Själv plågade jag mig i backe idag, så gott att få både löparglädje och vårkänslor på samma gång :)
Slås av hur kul ni verkar ha när ni är ute och springer tillsammas. Får nog se till att söka upp ngt liknande här i Käälmar, eller helt enkelt söka jobb i storstaden :D
Ja, passet bjöd verkligen på smärta och njutning! Vårkänningar i luften, löparglädje över att orka och smärtan i att plåga sig.
Jag har aldrig sprungit i grupp tidigare, började när jag flyttade hit i november. Kan bara rekommendera det varmt! Nog måste Kalmar ha trevliga löpargäng? :-)
Attans vad imponerande... rasande imponerande...
Tack :-) Det var smärtsamt... Men så hade jag motivation som hette duga också ;-)
Låter som ett i det närmaste perfekt pass ändå, mjölksyra och hejarop på samma gång - kan det bli bättre? :)
Kör hårt!
Inte mycket :-)
Tack, Berglund! Jag lovar!
Kan bara hålla med. Låter som ett underbart och smärtsamt pass. Precis som det ska vara!
Försöker peppa mina arbetskompisar till gemensam löpträning. För det låter ju så kul och effektivt! Vi fick till ett par gemensamma pass förra våren när vi tränade inför Vasastafetten. Så de borde gå att övertala...
Vilket pass ni körde!
Ska väl vara du till att ge sig i kast med att kombinera intervall & backe med en färsk 28km runda i bagaget :-D.
Mycket starkt jobbat.
Allt redan sagt, men ändå, jösses tjejen vad du springer !
Har du en aning machosistiska drag månne ? "löparglädje över att orka och smärtan i att plåga sig". jojo. Så blir man bra. Själv gnäller jag lite över ont i skenbenet, efter 5 km jogg. Hmm, agnarna och vetet.
Bureborn: Ja, inte var det skönt då, men i efterhand var det desto skönare! Tycker absolut att du ska springa med dina kollegor, sällskap är alltid kul :-)
Catarina: tack :-) Nu var det ju inte min idé att springa intervallerna, men jag är inte den som säger nej, hihi :-) Oförskämt pigga ben efter TSM, har du också det?
Slimslender: Har inte alla löpare drag av självplågeri? ;-) Fast visst, jag kan plåga mig. Och känslan efteråt, när smärtan släpper, är så skön! Sedan är det skillnad på syrasmärta och skadesmärta, benhinnor är inte att leka med!
Vilket bra pass! Kul att ni är så många som tränar tillsammans! Grattis till bra genomfört pass!
Välkommen Lena! Kul att du hittade hit :-)
Ja, IF Linnéa är ett skönt gäng, har bara tränat med dom två ggr, men det är jättekul! Tränar gärna själv också, men man får ju inspiration och motivation av att träffa jämlikar.
Intervallträning är roligt, fast det ska vara på bana. Försöker översätta dina tider till min favorit 800tempo/200jogg. Får lägga på en halv minut per km. Anar att jag är lite mesig. Har du lite adrenalin över? IF Linnéa, är det den gamla anrika Stockholmsklubben?
Inte är du mesig, Jumper! 800m/200m joggvila låter jobbigt och härligt. Har fortfarande adrenalinpåslag, du kan få lite om du vill! Jag föredrar också intervaller på bana. Imorgon blir det tusingar på Enskede IP med Nix & Masse :-)
Och ja, vi är en egen liten falang av den anrika Stockholmsklubben.
Jo tack,,kändes riktigt piggt i benen efter i söndags,,men inte nu längre :-D.
Körde ett bodypump pass i måndagskväll och igår blev det intervaller på löpbandet.
Har ju lite svårt att hålla uppe tempot när det ska gå lite undan ( med mina mått mätt) så då är bandet, i avsaknad av äkta harar, en bra kompis att ta hjälp av :-).
Körde enligt Sz´s schema, på den lägre föreslagna riktfarten, 4:24/km i 4:30-min.
Tredje iv följdes av en 3-min lång vila, antar att den bidrog till att inledningen på 4:e iv blev allt annat än behaglig. Under sista gick det lättare igen och jag kunde till och med öka farten i slutet.
Drygt 2 km nedjogg i 5,05 fart. Totalt 11,6 km.
Blir vila idag och i morgon blir det dubbelt. Backpass på fm och när du, Nix & Masse nöter ut Enskede IP så kör jag ett spinning( istf onsd 8km)+core.
Ha en härlig dag :-D
Oj,,,, så långt inlägget blev, sorry.
Ojojoj, så du kör! :-) Intervaller på löpband är inte dumt alls eftersom farten blir väldigt jämn. Har testat både intervaller på löpband, på bana och på "platt" mark (inte enligt Allans definition på "platt"...) och föredrar nog ban-intervallerna. Fast just nu känns det motigt inför morgondagen. Jag är trött ju ;-)
Och det gör väl inget att inlägget blev långt. Inte mig iallafall :-)
Karin: Du var grym igår! Så härligt att se din kämparglöd! Tack för sällskapet, felspringningen och peppandet!
Jag tror att det är spår i asfalten efter vår runda, runt runt runt lekplats och gångväg. :-)
Tack detsamma, tjejen! Vilken envishet och kämparvilja du har!
Och ja, vi lämnade garanterat spår efter oss ;-)
Självplågare eller stålflicka?
Eftersom du kör med spikmatta också så är frågan...
Hahaha :-)
Lite annorlunda är jag kanske. Men bara lite ;-)
Om natten bjuder på skön sömn och återhämtning lär du nog nöta spår även på Enskedes bana i morgon.
Om du mot förmodan känner dig sliten kan du ju ägna dig åt att räkna varv åt Nix och Masse :-).
Skicka en kommentar