Backpass på schemat, lång backe. Tyvärr läste jag mäster Sz's program lite slarvigt. Istället för att korta backen och springa fler intervaller så sprang jag lika långa backintervaller som sist OCH sprang fler intervaller. Nåja, det gick bra det med men det var jobbigt! Dessutom var det verkligen inga vårkänslor i luften idag, iskalla vindar gjorde löpupplevelsen mest bara kall och jobbig. Fick nöja mig med att hålla värmen för egen maskin...
Sprang längs Söder Mälarstrand bort till Skinnarviksbacken. Sneglade lite på Västerbron, men det lockade inte att köra backintervaller där idag. Wonder why... ;-)
Efter lite löpskolning (idag till stor förvirring för en hundägare med tillhörande hund på promenad) med skip, tågång och månsteg bar det av uppför. 350 m backe, sex intervaller allt som allt. Tiderna uppför blev 1(40-42-45-44-45-44) och nedför 1(48-48-51-50-51-52). Snittpacen uppför varierade mellan 4:56 min/km och 5:01 min/km, betydligt mer stabilt än förra gången. Sista två backintervallerna uppför hade jag en anings mjölksyrakänning, men inte farligt. Fokuserade på löpsteget, "högt och fint" och sedan var jag helt plötsligt uppe. Skönt! Pulsmässigt rätt okej; medel 171/max 192 på backarna.
Hemvägen kändes rätt lång och seg, totalt blev det 14 K med snittpace 5:07 min/km. Invigde nya skorna idag också. Lite snubblig känsla först, de har helt annan dämpning än mina Kayanos. De avlastade mina stackars pektår jätteskönt, men i gengäld fick jag ont i höger ringtå... Rätt sköna att springa i backarna med. Konstigt nog fick jag dock en domningskänsla i högerfoten, möjligen knöt jag skosnöret för hårt. Måste undersökas igen...
Nu är det dags att rusa till bussen och åka och jobba. Ingen rast och ingen ro ;-)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
18 kommentarer:
Snyggt!
Wow, vilket powerpass.
Jag ska träna min förmåga att släppa kontrollen. Idag blir det "öppet program" dvs jag, Kasper med vagn och en mammakompis sticker ut. Och jag har ingen aning vart vi hamnar- spännande:)
Men det är bra för ett kontrollfreak like me.
Jag bara bugar för din ihärdighet, uthållighet och träningsförmåga. Du är ett energiknippe.
Du kanske skulle joggat in dina nya skor istället för att backpassat in dem. Lycka till med dina nya dojjor!
ja jädrans. Helt enkelt.
Masse: Tack, vad glad jag blir :-)
Katarina: Låter härligt! Ska se till att uppdatera mig senare ikväll :)
Johan: Hihi, tack! Kanske skulle behövt injoggning... men jag var så sugen på att prova ju ;-)
Slimslender: :-D
Jag tror inte på att jogga in skor... får man blåsor, så får man...
Men att köra ett marathon eller låångt pass är kanske att ta i. Jag hade sprungit 8km i mina svarta innan LL...
Jag var å andra sidan tvungen att springa i dem eftersom jag pronerade mer än vad mina gamla skor klarade av...
Imponerande jämnhet i backarna. Snyggt! Det där med domnande fötter känner jag igen. Det är samma sak med mina Nike Zoom Vomero. Knyter jag lite för hårt så kommer en domnadskänsla efter några km.
Vomero? Det låter inte trevligt!
Masse: Nej, det har du helt rätt i. Får man blåsor så får man. Men lite mjukare brukar de bli när innersulan formats efter foten :-) LL i nya skor låter spännande!
Benet: Då kan det ha med knytandet att göra alltså. Tack för det :-)
Tildo: Nej, det låter läskigt.
Du kryddar allt Hr Sz´s program:-).
Ser att du körde både längre backe och längre pass totalt än programmet föreslog. Men jag är inte förvånad ( bara imponerad,som alltid) , du har ju krut i både kropp och psyke.
Jag körde torsdagens pass idag. Blev så gott om backar i söndags så det kändes som om kroppen ville ha något annat idag.
Kul att du fått utöka skofamiljen.
Jaha - här är all trevliga och guellegulliga - och så kommer jag och pajar alltihop ;)
Bra jobbat - men du kör på tok för hårt nerför enligt mig. Återhämtar du dig verkligen???
(Man kan köra så också - så det är inte fel, bara du har återhämtat pulsen och syran ordentligt)
Kör du normal knytning? Jag fick tips om ett speciellt sätt att knyta om hälen är lös och det innebar att jag fick lite domningar. Tyvärr, för hälen satt äntligen som en keps...
Catarina: Ja, det var ju inte riktigt meningen... Läste inte riktigt rätt ;-)
Nix: Jag vet att det låter högt, men jag ligger högt i puls när jag tränar. Mjölksyrakänningen kommer runt 190 spm, så att gå ner till 171 spm blir återhämtning. Konstigt nog. Jag känner mig återhämtad, men ska tänka på att ta det ännu lugnare nästa gång. Tack för att du är lite dr House åt mig ;-)
Askan: Ja, en vanlig hederlig knut med rosett...
Låer som ett kontrollerat pass! Ruskigt jämna intervaller du klarade av, imponerande!
Som tidigare sagt, testa lite andra knytningar så avlastas nog tårna.
Snabba duktiga intervaller! Det blev inget Västerbron - det bidde backar i Tanto, i snöpisk. Hörde någon mumla något om 400metersintervaller nästa tisdag. Vi får se vad det blir.
Berglund: Tackar! Jag är rätt nöjd själv faktiskt :-)
Mia: Åh, det lät ungefär lika mysigt som mina backar i snålblåst. Fyrhundringar låter jobbigt... Men det kan det vara värt! ;-)
Duktig du är! Långa och många backintervaller =)
Det där med löpskolning, jag är nyfiken på hur de där roliga stegen ser ut, du får visa på lördag! =)
Hahaha, jag lovar :-)
Skicka en kommentar