44:07

Det är ju märkligt hur ofta jag springer ett kasst kvalitetspass ena dagen och får till ett kanonbra kvalitetspass gången efter... Idag var det inte bara bra, det var personbästa.
Dagen har för övrigt varit toppen. Fick förlösa för första gången sedan november, en kanonförlossning där allt gick vägen och föräldrarna var nöjda med barnmorskan. Sedan smet jag och kollegorna K och T lite tidigare och åkte till Medis för kaffe/vin och snack i solen. Jag drack kaffe, men var otroligt sugen på vin när jag såg T & K sitta där och njuta. Nåja, ska man träna så ska man och idag var det PH-pass med Karin så det kändes bara galet att ställa in. Således: hem-byta om-och-iväg...

Min plan var att ta ett tempopass till Karin på 10 km och därefter köra PH-varvet på 7,4 km med henne. Det blev nästan så också... Drog iväg från Henkan och vek av ner mot Hammarbyhamnen och sprang längs Årstaviken till Hornstull, Västerbron och Fridhemsplan. Massor av folk, solen sken och här kommer det märkliga. Jag tyckte inte att jag sprang fort! Kroppen kändes halvseg, benen protesterade ganska rejält efter gårdagens intervaller men flåsmässigt kändes det helt okej. Jag hade ingen uppvärmning utan ökade successivt under passet och klockade mig själv, inklusive Västerbron och allt, på 44:07 på milen!!! 10 K, 4:25-pace, puls 173/188. Det bästa av allt: det finns mer att ge! Jag kunde ju inte ta ut mig fullkomligt eftersom det väntade ett pass till. Kan jag tro att 42:35 någon gång är görbart...?Jag är beredd att tro på min egen snabbhet. Iallafall idag. Tjolahopp! :-)

Well, passet var ju inte slut där utan jag joggade hem till Karin som också hade sina nya snabbskor på. Ikväll skulle det bli pers även för henne! Vi drog vanliga rundan, 1 km uppvärmning och 6,4 km snabbdistans. Målet 4:58-pace, åtminstone i början och sedan fick Karin bestämma. Och som hon bestämde! Det blev en rasande snabb snabbdistans som slutade på en pace på 4:51 min/km. Sista biten peppade och hejade jag så mycket jag orkade, avslutande 300 m gick nämligen i 4:30-fart...Är hon grym eller är hon grym?! Snart är jag en arbetslös PH om det fortsätter såhär ;-)

Totalt idag 18 km. Orkar inte räkna ut snittpacen, men det var snabbt iallafall. Och jag är så nöjd! Enda gisslet är att "don't mention the war"-knät knäpper oroväckande när jag suttit still en stund. Men, det gör inte ont och det är det viktigaste. Jag tror nämligen jag är på väg att komma i mitt livs form. Åtminstone hoppas jag det!


Två snabbfotingar med likadana skor (fast inte lika stora fötter...)