Hmmm. Jag trampade ordentligt snett igår under löprundan med Karin, men tänkte att det inte var någon fara. Problemet är att jag är svullen om fotleden idag... Det gör inte ont att gå eller springa, men om jag belastar bara liiite snett så gör det riktigt ont. Det är ingen stukning, men frågan är om jag inte har sträckt ett muskelfäste och fått en liten blödning i muskeln...
Smöjer med Ipren-gel för fullt och koncentrerar mig på att inte trampa snett, vill jag lova. Har ingen lust att bli skadad "på riktigt" så jag inte kan springa! Siktar på intervallpass imorgon, men gör det ont så får jag lov att bryta och vila. Men DET scenariot vill jag helst slippa!
Till roligare saker; Stockholm Marathon. Jag sökte i startlistan på mitt namn och fick fram att jag tävlar för Team Sthlim Marathon. Vad är Sthlim?! Är jag ett eget team, månne? ;)
Passade även på att söka på min pappas och min kusins bästa tider på Stockholm Marathon. Pappsen har som snabbast gått i mål på 3:32, kusinen har sprungit på 3:24, 3:29 och 3:30:32 (plus en massa andra tider över 3:30). I hemlighet drömmer jag om att slå kusinens samtliga tider under 3:30, men dit kommer jag inte att nå (inte i år, förmodligen aldrig). Men tänk om...!
torsdag 6 mars 2008
onsdag 5 mars 2008
Uppdrag: hare
Idag har jag agerat hare, eller kanske snarare farthållare, åt Karin som ville springa snabbdistans. Och detta TRE DAGAR EFTER ATT HON SPRUNGIT ETT MARATHON PÅ LÖPBAND! Vilken tjej! Jag är så otroligt imponerad av henne, och Puma som tillsammans genomförde detta! Coola tjejer, helt klart!
Nåja, jag fick iallafall den stora äran att agera farthållare/hare åt Karin idag och det var kanonkul :-) Började med att springa från mig till Karin, en runda på 8,3K. Jag passade på att springa lite snabbare på den sträckan och sprang på 4:50 min/km i snitt, över Västerbron och till Karin (3 km) gick det med 4:41-fart. Bra tryck i benen alltså :-) Och inga känningar av gårdagens backpass, skönt! Stretchingen av tibialis-muskeln igår gav resultat, tack Masse/Niklas för stretchlänken :-)
Från Karin sprang vi runt Kristineberg, Rålis, Norr Mälarstrand och avslutade längs Kungsholmsstrand. Jag njöt i fulla drag av att springa i mörker med vattnet som kluckade vid sidan om oss längs Norr Mälarstrand och Kungsholmsstrand. Underbart! Det är synd om dom som inte förstår tjusningen med löpning...
Rundan blev 7,3K och målfarten var 5:35 fart. Såhär blev kilometertiderna: 6:35-6:03-5:33-5:18-5:39-5:21-5:15. Snittfarten totalt sett 5:37 min/km. Grymt starkt av Karin och själv är jag nöjd med mitt första försök till att agera hare. Det var kul, verkligen! Förstår hur svårt det är att hålla farten för våra farthållare på TSM så det var en nyttig erfarenhet :-)
Totalt sett sprang jag 15,6 K i 5:15-fart och jag är inte ett dugg trött i kroppen nu. Men imorgon lär jag vara rätt slut, klockan ringer 04:40. Å andra sidan har jag själv valt att träna sent på kvällen. Löpardåre?! Ånä!
Vila imorgon, på fredag blir det intervaller på Kristinebergs IP.
Nåja, jag fick iallafall den stora äran att agera farthållare/hare åt Karin idag och det var kanonkul :-) Började med att springa från mig till Karin, en runda på 8,3K. Jag passade på att springa lite snabbare på den sträckan och sprang på 4:50 min/km i snitt, över Västerbron och till Karin (3 km) gick det med 4:41-fart. Bra tryck i benen alltså :-) Och inga känningar av gårdagens backpass, skönt! Stretchingen av tibialis-muskeln igår gav resultat, tack Masse/Niklas för stretchlänken :-)
Från Karin sprang vi runt Kristineberg, Rålis, Norr Mälarstrand och avslutade längs Kungsholmsstrand. Jag njöt i fulla drag av att springa i mörker med vattnet som kluckade vid sidan om oss längs Norr Mälarstrand och Kungsholmsstrand. Underbart! Det är synd om dom som inte förstår tjusningen med löpning...
Rundan blev 7,3K och målfarten var 5:35 fart. Såhär blev kilometertiderna: 6:35-6:03-5:33-5:18-5:39-5:21-5:15. Snittfarten totalt sett 5:37 min/km. Grymt starkt av Karin och själv är jag nöjd med mitt första försök till att agera hare. Det var kul, verkligen! Förstår hur svårt det är att hålla farten för våra farthållare på TSM så det var en nyttig erfarenhet :-)
Totalt sett sprang jag 15,6 K i 5:15-fart och jag är inte ett dugg trött i kroppen nu. Men imorgon lär jag vara rätt slut, klockan ringer 04:40. Å andra sidan har jag själv valt att träna sent på kvällen. Löpardåre?! Ånä!
Vila imorgon, på fredag blir det intervaller på Kristinebergs IP.
tisdag 4 mars 2008
Motvind, motlut, mjölksyra, mersmak :-)
Ledig dag idag :-) Inte från träningen, men från jobbet. En av fördelarna med att jobba helger och kvällar, men det finns ju en hel del nackdelar också...
Nåja, det blev en skön sovmorgon innan plikten (Szalkai-schemat) kallade. På dagsprogrammet idag: backpass, lång backe. Ytterligare en nyhet för mig (som tills för 14 veckor sedan inte hade sprungit en enda intervall, ingen fartlek, ingen snabbdistans, bara malt på). Hade egentligen kunnat hålla mig på "hemmaplan" och springa backe, bara att springa ner till Danvikstull och sedan börja trava uppför, men det kändes inte så inspirerande. Fick bli Münchenbacken och en bit av Skinnarbacken, från Söder Mälarstrand och nästan upp till parken vid Skinnarviksringen.
Började med 4 km uppvärmning i motvind. Hade tänkt att vara obstinat och lägga löpskolningen sist, men eftersom jag hade mjölksyrakänning i främre skenbensmuskeln (M. tibialis anterior) så blev det både stretch och löpskolning innan backträningen påbörjades. Nackdelen med att springa inne i stan är uppenbar när det kommer till "löpskolning i offentlig miljö"... Södermalmsborna trodde nog inte sina ögon när jag körde skips, tågick och framförallt månstegade uppför backen. Jag fick många leenden iallafall :-D (jaja, det kanske var "hon-är-knäpp"-leenden då, men ändå). Efter avklarad löpskolning var det riktigt skönt att få sätta av uppför backen, motvind halva vägen och medvind andra halvan. Klockan mätte sträckan till 354 m; tiderna blev uppför 1(47; 41; 46) och nedför 1(43; 49; 41). Tempot var rätt konstant både uppför och nerför 5:02-4:56-5:05 uppför, 5:01-4:49-5:04 nerför. Nästa gång blir det fyra gånger uppför-nedför, men jag tänkte att jag skulle följa schemat på några punkter iallafall så jag nöjde mig med 2,1 km backe totalt.
Hemåt var det medvind, men ganska trötta ben och jag fick åter stanna för stretchning av tibialis-muskeln (jättesvårt att komma åt! Tips, någon?). Irriterande! Misstänker dock att det har lite med framfotslöpning att göra, att jag springer mer på framfoten än vad jag är tränad för. Eller?
Totalt idag blev det 11,3 km med 5:00-fart totalt. Och en avslutande bonusbacke upp på Henkan :-)
Trots motvind och mjölksyrakänningar, i "fel" muskel, så var det ett skönt pass. Backpass är något som passar mig, tror jag. Härligt!
Nåja, det blev en skön sovmorgon innan plikten (Szalkai-schemat) kallade. På dagsprogrammet idag: backpass, lång backe. Ytterligare en nyhet för mig (som tills för 14 veckor sedan inte hade sprungit en enda intervall, ingen fartlek, ingen snabbdistans, bara malt på). Hade egentligen kunnat hålla mig på "hemmaplan" och springa backe, bara att springa ner till Danvikstull och sedan börja trava uppför, men det kändes inte så inspirerande. Fick bli Münchenbacken och en bit av Skinnarbacken, från Söder Mälarstrand och nästan upp till parken vid Skinnarviksringen.
Började med 4 km uppvärmning i motvind. Hade tänkt att vara obstinat och lägga löpskolningen sist, men eftersom jag hade mjölksyrakänning i främre skenbensmuskeln (M. tibialis anterior) så blev det både stretch och löpskolning innan backträningen påbörjades. Nackdelen med att springa inne i stan är uppenbar när det kommer till "löpskolning i offentlig miljö"... Södermalmsborna trodde nog inte sina ögon när jag körde skips, tågick och framförallt månstegade uppför backen. Jag fick många leenden iallafall :-D (jaja, det kanske var "hon-är-knäpp"-leenden då, men ändå). Efter avklarad löpskolning var det riktigt skönt att få sätta av uppför backen, motvind halva vägen och medvind andra halvan. Klockan mätte sträckan till 354 m; tiderna blev uppför 1(47; 41; 46) och nedför 1(43; 49; 41). Tempot var rätt konstant både uppför och nerför 5:02-4:56-5:05 uppför, 5:01-4:49-5:04 nerför. Nästa gång blir det fyra gånger uppför-nedför, men jag tänkte att jag skulle följa schemat på några punkter iallafall så jag nöjde mig med 2,1 km backe totalt.
Hemåt var det medvind, men ganska trötta ben och jag fick åter stanna för stretchning av tibialis-muskeln (jättesvårt att komma åt! Tips, någon?). Irriterande! Misstänker dock att det har lite med framfotslöpning att göra, att jag springer mer på framfoten än vad jag är tränad för. Eller?
Totalt idag blev det 11,3 km med 5:00-fart totalt. Och en avslutande bonusbacke upp på Henkan :-)
Trots motvind och mjölksyrakänningar, i "fel" muskel, så var det ett skönt pass. Backpass är något som passar mig, tror jag. Härligt!
Veckoplanering
Veckans kommande träning blir ett litet avsteg från schemat. Idag har det varit backpass nästan enligt schemat... Imorgon har jag fått det hedersvärda uppdraget att agera "hare" åt Karin, så då springer jag först hem till henne, ca 8 km, och sen blir det ett pass kring 5:30-fart i 8-10 km. Förlängt distanspass för mig alltså, i lugn fart. På fredag blir det nog intervaller på Kristingebergs IP, Karins fredagsnöje och en utmaning till mig. Helgen är oviss, hade sett fram emot fartlek med TSM, men får förmodligen besök och nattgäster. Det blir antingen "pass-före-frukost" på lördag och vila söndag, eller vila lördag och TSM-träning på söndag. Om det blir TSM-träning på söndag blir det garanterat lugna intervaller på fredag, det är ju vilovecka! I annat fall blir det nog lite hårdare intervaller, men inte riktigt så hårda som i lördags. Vilovecka, som sagt.
måndag 3 mars 2008
Vilodag
Idag hade jag gjort mycket för att få ligga kvar i sängen och ta sovmorgon... Det kändes i kroppen att det var TSM-träning OCH arbetspass igår när klockan ringde 04.40. Men, men, idag har det ju varit vilodag och det har känts jätteskönt, kroppen är sliten! Blev inte direkt bättre av att jag snurrade runt mellan salarna i princip non-stop idag. Får väl se det som bonusmotion :-)
Utnyttjade personalförmånen och fick en halvtimmes massage efter jobbet, sååå skönt! Hade kunnat lega kvar på massagebänken hur länge som helst, men det fick jag inte... Lite kämpigt att släpa sig upp och åka hem var det faktiskt, men det var skönt att komma hem. Har tillbringat kvällen med att inte göra någonting alls, länge sedan jag hade en lugn och skön kväll utan en massa "måste-göra"-saker. Kan dock erkänna att det kryper lite i löparbenen ändå, imorgon väntar backträning. Can't wait! :-)
Utnyttjade personalförmånen och fick en halvtimmes massage efter jobbet, sååå skönt! Hade kunnat lega kvar på massagebänken hur länge som helst, men det fick jag inte... Lite kämpigt att släpa sig upp och åka hem var det faktiskt, men det var skönt att komma hem. Har tillbringat kvällen med att inte göra någonting alls, länge sedan jag hade en lugn och skön kväll utan en massa "måste-göra"-saker. Kan dock erkänna att det kryper lite i löparbenen ändå, imorgon väntar backträning. Can't wait! :-)
söndag 2 mars 2008
Halfway there... :-)
Japp, med dagens TSM-pass så avslutades den 13:e veckan av 26 i Szalkais program. Och vilken avslutning sedan! :-)
När klockan ringde för TSM-träning imorse övervägde jag faktiskt att strunta i alltihop, för benen kändes sura och trötta och vädret var ingen höjdare alls. Dock tänkte jag raskt om och gick upp. För tredje gången i rad fick jag rusa till bussen trots att jag gått upp i god tid. Fattar inte vad jag pysslar med på TSM-morgnarna. Ingen hit att ta en tjurrusning från hissen till bussen med ryggsäck på ryggen, men jag hann med 53:an idag med!
Ganska lite folk på passet idag, men jag tror att de flesta i 3:30-gruppen var med (men det var tomt och tyst utan Niklas)Känns att det börjar bli en sammansvetsad grupp, idag myntade vi uttrycket "kollektiv löparglädje" och det stämmer verkligen.
Dagens långpass inleddes på trötta och halvgriniga ben, men efter 6-7 km började det lätta och därefter hade jag åter igen ett riktigt skönt pass. Underbart! Vädret kändes kanonskönt, men det var lite väl blött bitvis. Mina nya skor ser inte längre nya ut efter lervällingsplaskande, men det är okej. Tempot var lite snabbare än utlovat, men jag hade krafter kvar att springa mycket längre och det kändes toppen! Jag klantade mig med klockan så jag snor Masses tider; pace 5:17 och totalsträcka 22,4K. Om jag minns rätt så sprang vi halvmaran på 1:51, en riktigt trevlig och bra tid :-) (jag sprang min första halvmara på 2:00:06, bara en jämförelse...). Avslutade rundan med ett kortvarigt rus av Runners High, häääärligt!!
!
För att säga något negativt om dagens pass så har jag riktigt ont i löpartårna. Önskar två nya tår till höger fot snarast! Och så har jag fått en vattenblåsa på vänster lilltå. Aj!
Efter passet begav jag mig till jobbet för kvällsskift på BB. Hyfsat lugnt på jobbet och tur var väl det. Kände att jag var lite seg i huvudet och liiite trött i benen. Och så slog mig tanken att "tänk, jag är på jobbet och jobbar en dryg timme efter att ha sprungit mer än ett halvmarathon (på bra tid!)". Är man galen, så säg ;-)
Imorgon är det jobbmorgon och vilodag. Ska bli jätteskönt, efter veckans slit.
För övrigt är Masses "Rune-mustasch" riktigt cool :-)
När klockan ringde för TSM-träning imorse övervägde jag faktiskt att strunta i alltihop, för benen kändes sura och trötta och vädret var ingen höjdare alls. Dock tänkte jag raskt om och gick upp. För tredje gången i rad fick jag rusa till bussen trots att jag gått upp i god tid. Fattar inte vad jag pysslar med på TSM-morgnarna. Ingen hit att ta en tjurrusning från hissen till bussen med ryggsäck på ryggen, men jag hann med 53:an idag med!
Ganska lite folk på passet idag, men jag tror att de flesta i 3:30-gruppen var med (men det var tomt och tyst utan Niklas)Känns att det börjar bli en sammansvetsad grupp, idag myntade vi uttrycket "kollektiv löparglädje" och det stämmer verkligen.
Dagens långpass inleddes på trötta och halvgriniga ben, men efter 6-7 km började det lätta och därefter hade jag åter igen ett riktigt skönt pass. Underbart! Vädret kändes kanonskönt, men det var lite väl blött bitvis. Mina nya skor ser inte längre nya ut efter lervällingsplaskande, men det är okej. Tempot var lite snabbare än utlovat, men jag hade krafter kvar att springa mycket längre och det kändes toppen! Jag klantade mig med klockan så jag snor Masses tider; pace 5:17 och totalsträcka 22,4K. Om jag minns rätt så sprang vi halvmaran på 1:51, en riktigt trevlig och bra tid :-) (jag sprang min första halvmara på 2:00:06, bara en jämförelse...). Avslutade rundan med ett kortvarigt rus av Runners High, häääärligt!!
!
För att säga något negativt om dagens pass så har jag riktigt ont i löpartårna. Önskar två nya tår till höger fot snarast! Och så har jag fått en vattenblåsa på vänster lilltå. Aj!
Efter passet begav jag mig till jobbet för kvällsskift på BB. Hyfsat lugnt på jobbet och tur var väl det. Kände att jag var lite seg i huvudet och liiite trött i benen. Och så slog mig tanken att "tänk, jag är på jobbet och jobbar en dryg timme efter att ha sprungit mer än ett halvmarathon (på bra tid!)". Är man galen, så säg ;-)
Imorgon är det jobbmorgon och vilodag. Ska bli jätteskönt, efter veckans slit.
För övrigt är Masses "Rune-mustasch" riktigt cool :-)
lördag 1 mars 2008
Intervals at runners low...
På Szalkai-schemat: intervaller. På mitt schema: jobbhelg, full avdelning, kaos. Väder:snöslask och blåst. Träning: Intervallpass på löpband, direkt efter jobbet. Resultat: Intervallpass med runners low, deep down...
Hade hoppats på att dagens intervallpass skulle bli ett styrkebesked, men icke! Det blev inte ens 5x800m utan 4x3,5 min. Uppvärmningen kändes jättebra, sprang 3 km med snittfart 4:56 min/km och en puls kring 150-155. Eftersom jag inte begrep mig på löpbandets intervallprogram så bestämde jag mig för att gå på tid istället för sträcka (hade iofs kunnat ställa in klockan, men det vet jag inte heller hur man gör, jag är rätt oteknisk ;-) ). Det var motstånd i kroppen från första intervallen, men jag är inte den som ger mig så jag körde på ytterligare två intervaller innan det tog stopp. Pulsen slog i taket och benen lydde inte alls, så jag tog en lite längre joggvila innan jag gav mig på den fjärde intervallen. Det borde jag inte ha gjort... Jag har nog aldrig upplevt kroppen så seg, bångstyrig och ovillig som då. När jag dessutom höll på att returnera min lunch på löparen på bandet bredvid mig så bestämde jag mig för att det fick vara nog med Szalkai, intervallpass och plåga. Svalde ner både lunch och förtret och joggade ner några minuter innan jag lämnade gymmet på stela ben och ett halvknäckt löparsjälvförtroende.
När jag stod i duschen funderade jag dock över situationen lite. Egentligen har jag ingenting att vara missnöjd över; jag utsatte kroppen för intervaller på löpband (där mitt naturliga löpsteg blir alldeles stört) direkt efter två intensiva arbetspass med lite sömn. Jag springer dessutom på tider som andra kanske bara drömmer om (på samma sätt som jag drömmer om att kunna springa milen på sub 40). Den enda som sparkar på mig är ju jag själv, och vad vinner jag på det? Nada! Slutsatsen jag drog då var att jag kan antingen tycka att det var ett okej pass och komma igen till nästa gång, eller bryta ihop och tycka att jag är världssämst vilket bara är jobbigt. Det är upp till mig att välja vilket. Jag valde att känna mig missnöjd med tiderna, men nöjd med ett väl genomfört pass för jag kämpade verkligen! Nästa gång blir det förbättring! (man kan ju inte förbättra sig JÄMT)
Såhär blev iallafall intervalltiderna (uträknat på 800 m-intervaller, jag sprang längre på mina 3,5 minutrar): 3:24-3:24-3:26-3:34, en minuts joggvila mellan de tre första intervallerna, tre minuter inför sista... Det är absolut ingen dålig serie, helt i ordning med programmet, men jämfört med förra gången så är det en klar försämring. Kroppen är sliten efter veckans tempopass. Och faktum är att jag har haft flera riktigt bra pass på raken, det kanske är dags för mig att ha några tuffa, tunga pass så att kroppen får den vila den behöver.
Nu väntar uppladdning inför morgondagens TSM-träning, misstänker att jag kommer att få slita imorgon men det är bara att bita i det sura äpplet och tänka på det trevliga sällskapet. Att jag ska till jobbet direkt efteråt väljer jag att förtränga sålänge ;-)
Hade hoppats på att dagens intervallpass skulle bli ett styrkebesked, men icke! Det blev inte ens 5x800m utan 4x3,5 min. Uppvärmningen kändes jättebra, sprang 3 km med snittfart 4:56 min/km och en puls kring 150-155. Eftersom jag inte begrep mig på löpbandets intervallprogram så bestämde jag mig för att gå på tid istället för sträcka (hade iofs kunnat ställa in klockan, men det vet jag inte heller hur man gör, jag är rätt oteknisk ;-) ). Det var motstånd i kroppen från första intervallen, men jag är inte den som ger mig så jag körde på ytterligare två intervaller innan det tog stopp. Pulsen slog i taket och benen lydde inte alls, så jag tog en lite längre joggvila innan jag gav mig på den fjärde intervallen. Det borde jag inte ha gjort... Jag har nog aldrig upplevt kroppen så seg, bångstyrig och ovillig som då. När jag dessutom höll på att returnera min lunch på löparen på bandet bredvid mig så bestämde jag mig för att det fick vara nog med Szalkai, intervallpass och plåga. Svalde ner både lunch och förtret och joggade ner några minuter innan jag lämnade gymmet på stela ben och ett halvknäckt löparsjälvförtroende.
När jag stod i duschen funderade jag dock över situationen lite. Egentligen har jag ingenting att vara missnöjd över; jag utsatte kroppen för intervaller på löpband (där mitt naturliga löpsteg blir alldeles stört) direkt efter två intensiva arbetspass med lite sömn. Jag springer dessutom på tider som andra kanske bara drömmer om (på samma sätt som jag drömmer om att kunna springa milen på sub 40). Den enda som sparkar på mig är ju jag själv, och vad vinner jag på det? Nada! Slutsatsen jag drog då var att jag kan antingen tycka att det var ett okej pass och komma igen till nästa gång, eller bryta ihop och tycka att jag är världssämst vilket bara är jobbigt. Det är upp till mig att välja vilket. Jag valde att känna mig missnöjd med tiderna, men nöjd med ett väl genomfört pass för jag kämpade verkligen! Nästa gång blir det förbättring! (man kan ju inte förbättra sig JÄMT)
Såhär blev iallafall intervalltiderna (uträknat på 800 m-intervaller, jag sprang längre på mina 3,5 minutrar): 3:24-3:24-3:26-3:34, en minuts joggvila mellan de tre första intervallerna, tre minuter inför sista... Det är absolut ingen dålig serie, helt i ordning med programmet, men jämfört med förra gången så är det en klar försämring. Kroppen är sliten efter veckans tempopass. Och faktum är att jag har haft flera riktigt bra pass på raken, det kanske är dags för mig att ha några tuffa, tunga pass så att kroppen får den vila den behöver.
Nu väntar uppladdning inför morgondagens TSM-träning, misstänker att jag kommer att få slita imorgon men det är bara att bita i det sura äpplet och tänka på det trevliga sällskapet. Att jag ska till jobbet direkt efteråt väljer jag att förtränga sålänge ;-)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
