Jo. Dagens träning blev reducerat till ett ingenting. Kroppen ville inte, det var omöjligt att kicka igång imorse och ännu mer omöjligt att få kroppen ut på ett långpass. Åkte hem och sov två timmar istället... och nu gnisslar jag såklart tänder över utebliven träning. Men; kroppen har sagt stopp och då blir det så. Imorgon är en ny dag och då tar jag nya tag med roliga intervaller.
Nu gäller det att ladda batterierna och komma igen, jag misstänker att den senaste tidens kombination av mycket jobb, mycket träning och lite sömn börjar sätta sina spår. Eller så håller jag på att bli sjuk eller övertränad... Let's hope I'm just a bit tired!
torsdag 12 februari 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Gräm dig inte, du har fått till så himla många bra pass på sistone! Vila ordentligt och jag håller tummarna att du slipper bli sjuk!
Kram
Inte gnissla tänder - då blir tandläkaren ilsken... ;-)
Jag blir så imponderad av att du fattar så kloka beslut, och lyssnar på vad en stackars utarbetat kropp säger åt dig. Att våga avstå tränignspass är banne mig det allra svåraste när det kommer till träning!
Många som är förkylda nu, hoppas att du klarat dig undan det värsta. Men har man haft influensan en gång, har man ju den undan... ifall det inte finns fler varianter. Det där med att vara övertränad... hur känner man det? Och hur vet man att man vilar tillräckligt?
Du är lika klok som du är grym på att springa.
Tror du får sluta hålla dig vaken om nätterna min vän :-).
Karin: Du har ju så rätt, kloka du! Lite extra sömn gjorde susen. Kram :-)
Bureborn: Aj då... det tänkte jag inte på. Kloka beslut vet jag inte, det är ångest varje gång man börjar fundera över att inte träna. Ska jag-ska jag inte-ska jag... Svåra val!
Snorkfröken S: Jag undrar samma sak... Pulsen brukar vara en bra indikator, högre vilopuls än normalt -> sjukdom på G eller för lite vila. Typ ;-)
Catti: Gulle! Vadå, nattliga äventyr?! Jag??!! :-D
Skicka en kommentar