Svaret på min svacka stavas ospecifik uretrit. Urinvägsinfektion på ren svenska. En sällsynt ilsken sådan också. Ändå jublar jag inombords; jag är inte sjuk, inte övertränad, inte ur form. Bara en vanlig, hederlig, smärtsam urinvägsinfektion. Förmodligen är jag inte klok som glädjer mig åt eländet, men det bevisar för mig att jag känner min kropp rätt så väl och den signalerar när något är galet. Nu vet jag orsaken och knaprar Furadantin för brinnande livet. Återgår till träning ikväll, fartlek på landet med pappa står på schemat.
Skön helg på er!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
12 kommentarer:
Grattis? =)
Det är bra att kunna sin kropp så. Min kropp ger mest signaler av att vara sjuk minst hela tiden så jag har slutat bry mig =)
Va? Har jag skrivit in fartlek?
Dunceor: Haha, tack?! ;-) Jag är sällan sjuk, så än så länge lyssnar jag på kroppen...
N'batha: Hm... nej... jag kände bara ett behov av spontanintervaller. Du har skrivit intervallpass, men jag har inga bra sträckor på landet. F'låt bångstyrigheten ;-)
Det här är nog första gången jag kommer säga grattis till någon som har urinvägsinfektion :-)
Jag skulle också välja urinvägsinfektion framför tex en muskelbristning, så grattis från mig också :)
"Fartlek med pappa på landet"
Smaka på dom orden!!!
*räcka över en liter tranbärsjuice och hoppas att UVIn blir bättre*
Grym kroppsuppfattning! Bra kontakter har du väl på jobbet oxå... och du är ju IF Linnéas sjukvårdare. Vad kan jag bidra med från mitt yrke? Målgruppsanalyser, pressreleaser, vin-å-mingel, underhållning, tekniska seminarier, coola giveaways men inget som har med löpning, prestation och kropp att göra...
Lycka till ikväll - jaga skiten ur farsan!
Uretrit har jag aldrig testat. Kanske bättre än en stukad fot eller en benhinneinflammation....
Öh, Grattis, kanske. Eller?
Ha det riktigt skönt på landet och krya på dig!
Hoppas du har en underbar helg på landet! Krya på dig!!!!
Ja, det är ju bara att konstatera- här blir man glad över att stackars tejer lider av urinvägsinfektion. För det kunde ju vara ngt som på allvar hotar löpandet. Har man gått och blivit galen? :-)
Krya på dig!
Magda: Haha, tack :-) Förhoppningsvis blir det den enda gången också...
Medeldist: Ja, helt klart! UVI går över med lite antibiotika, dessutom kan man träna under tiden ;)
Jumper: Underbart, eller hur?
Stina: Tack, sötaste syster :-) Nu är det nästan helt bra igen ju!
Mia: Du bidrar bara genom att vara underbaraste Mia. Löparglädjespridare till max! Och ja, jag utnyttjade mina läkarkontakter rejält för att få antibiotika på studs ;)
Benet: Tack, eller nåt ;) Låt bli att testa uretrit, det rekommenderas INTE. Obehagligt som bara den! Men hellre det än ett trasigt knä...
Helena: Åh, tack! Helt underbart, verkligen!
Bureborn: Hahaha, jag blir så glad över att jag inte är ensam om att glädjas åt en UVI. För egentligen är det inte kul alls. Bara i sammanhanget "löpning" ;)
Skicka en kommentar