Nyss hemkommen efter en underbar helg på landet. Hade en mardrömskväll på jobbet i fredags och sprang som ett skållat troll mellan förlossningssalarna. Det gick bra, till slut, men fy vad det slet! Då var det skönt att få åka hem till föräldrarna och landet igen, till lugn och stillhet... och en träningssugen pappa!
Lördagsmorgonen innebar väckning klockan 7 och sedan ett lite längre pass före frukost. Laddade med en banan och sedan stack vi iväg. Det var ganska svalt, 15 plus och mulet, och luften var härligt syremättad. Vi beslöt oss för att skippa terrängsvängen idag och tog istället en runda på asfaltsgrus och skogsvägar. Det var total harmoni mellan naturen och löparkroppen. Benen rullade, inget gjorde ont och andningen var lätt. Av förra veckans marathon kändes ingenting och jag känner inte igen min kropp. Såhär SKA den inte bete sig. Jag ska ha ont, känna mig utbränd på löpning och bara vilja vila. Så har det varit efter alla marathon innan, varför inte nu? Nåväl, när vi sprungit halvvägs tog vi drickapaus, det var välbehövligt eftersom jag inte hunnit dricka särskilt mycket innan vi stack ut. På vägen hemåt började jag känna mig lite sliten, pappa drog på rätt hårt (så fort jag var jämsides så drog han iväg, så jag höll mig tre steg bakom honom). Det visade sig att han hade varit vaken en dryg timme innan vi sprang iväg och hade laddat med ett par mackor då och en banan när jag kom upp. Undra på att han hade mer energi ;-) Hem kom vi iallafall, och det med god fart. 13,7 km, 1:05:19, pace 4:45 min/km, snittpuls 175. Gissa vem som åt en enorm frukost efter det! :-)
Dagens pass blev inte riktigt lika långt, men betydligt svettigare. Upp i ottan igen och iväg efter den rutinmässiga bananen. Idag blev det terräng/skogsvägslöpning och skogsvägen var av modell uppkörd sandhög. Det var tungsprunget, men man får väl se det som bra träning?! Det var varmt redan halv åtta när vi sprang iväg, 21 grader i halvskuggan och varmare blev det under passets gång. Vi sprang förbi underbart grönskande fält och hagar, genom skog och över kalhyggen. Den sörmländska sommarskruden var verkligen vacker och gjorde att jag helt förvirrade mig i det vackra under rundan. Även idag var det pappa och jag mot naturens under, hjortar, rådjur, harar och diverse fåglar kantade vår väg. Och faktiskt, idag såg vi några morgonpigga grannar också!
Rundan slutade på 12 km, 59:06, pace 4:55 min/km och en snittpuls på 169 spm.
För den goda sakens skull bör jag tillägga att förutom mina träningsrundor har jag i princip bara ätit god mat, druckit vin och gjort såhär:
Nu sitter jag här och funderar över framtiden. Hur ska jag lägga upp min träning? Hur GÖR man när man följt Sz's schema och sedan vill fortsätta? Vart börjar man, liksom. Jag känner mig liten och vilsen i detta, jag har aldrig satsat så hårt som jag gjort under våren och vet inte alls vad jag ska förvänta mig eller hur jag ska bete mig för att 1) inte skada mig pga överträning och 2) börja träna så att den kondition jag byggt upp inte ska hinna försvinna under "viloperioden". Glad och rörd har jag sett synpunkter på att jag borde elitsatsa. Jag tackar så jättemycket för att ni tror på mig, men nej. Jag är INTE ett löparämne för eliten, det är en ohyggligt lång väg dit och jag har inga möjligheter att satsa allt på löpningen ens om jag skulle vilja. Däremot funderar jag på att sätta upp lite nya mål. Jag vet bara inte vad som är rimligt. Jag trodde att sub 3:30 var ett "fantasimål", något att sikta mot. Nu har jag i princip klarat det och vet inte alls vad som är rimligt. Jag hoppas på att min vilsenhet minskar och att planerna för framtiden klarnar. Jag vill ha nya mål att satsa mot utan att bygga luftslott eller träna sönder mig, förslag någon? :-)
Inlägg
25 kommentarer:
Du kanske kan göra små mål, typ 5 min i taget? Så 3.25 nästa, sen 3.20 etc. :)
Klokt :-) Men 3.20 i N.Y?! Ojojoj ;)
Okej.. vad jag minns stod det i programmet att den 31/5 skulle man springa 42,195 km på 3:29:59. Men vi kan väl räkna din tid som godkänd!
Klassikern? Nae.. cykel är en jäkla krävande sport avs material och tid. Jag nöjer mej med att cykla till jobbet och ibland häkta på en barnkärra för helgutflykterna till drottningholm.
Hahaha :-D Rätt ska vara rätt. Således; nej, jag klarade inte heller målet då ;)
Jag röstar för att du gör en klassiker, cykla till drottningholm tar väl sin lilla tid det med?
Jag delar upp min utveckling som löpare i 30-sek intervaller. I mars pressade jag mej att springa allt längre i 5-tempo. Tills jag nästan var uppe och nosade på maradistansen. Sedan var det 4:30. Fixade halvmaran 10/5 och 3 veckor sedan höll det ca 27 km att snitta 4:30. Nån gång ska det hålla 42,2 och sedan får man börja om på 4:00.
Du har ju nu fixat 42,2 i 5-tempo. Gör då 4:30 till "ditt tempo" så får vi se vem som blir först till 42,2.
3 veckor senare, menade jag..
Är det en utmaning? Jag tar den! (fast jag inser att du förmodligen kommer att vinna, men so what? värt att fightas för!)
Klassikern är ett mål som jag tycker man ska ha. Jag ska själv göra den och det har varit snack om nästa år men just nu är löpningen för rolig för att satsa på annat (även om simningen är himla skoj också).
Jag funderar på gå på ett halvmara-schemat på marathon.se från början för att ha något som tipsar mig om vad jag ska köra.
Hm, alltså jag vet inte, du är ju en superduktig löpare, varför helt plötsligt satsa på en klassiker? För att bli en bredare idrottare, när du istället kan satsa 100% på att bli en bättre löpare?
Du har ju en sjukt bra mental och fysisk potential och om jag var du skulle jag se hur bra jag skulle kunna bli. Det behöver inte innebära en elitsatsning, det kan vara en satsning - för sig själv.
Varför inte maila herr Sz och be om ett litet tips: Jag har följt din träning med bra resultat och undrar nu hur jag fortsätter på bästa sätt...?
Keep on running, impossible is nothing.
Dunceor: Jag har sagt att jag ska göra en klassiker innan jag fyller 35... Just nu känns det dock avlägset ;-) Jag ska träna med TSM för halvmarathondistansen, men det är marathon jag vill satsa på så jag är lite kluven till hur jag ska göra...
Magda: Nej, jag ska inte göra en klassiker. Inte än. Däremot har jag samma funderingar som du: hur bra kan jag bli? Tack för dina ord och för tipsen :-) U bet I keep on running!!
Dina framtida mål som löpare har jag inga synpunkter på, mer än att vägen dit verkar rymma mycket löpglädje. Jumper ler när han läser om turerna med far i det sörmländska landskapet. Låter riktigt trevligt, tycker han! (Självklart söker han först och främst identifikation med den äldre av er två).
Om du vill springa marathon snabbare kanske det inte är så dumt att träna till Stockholm Halvmarathon för att bygga upp lite extra snabbhet. När du sedan hoppar på Szalkais marathonprogram (för 2009) är du snabbare och behöver "bara" öka på distanspassen så det blir marathonträning.
Så, kort sagt; snabbhet i form av halvmaraträning kanske inte är så dumt om man vill springa snabbt på maradistansen? :)
Butlern: Det är alltid lika härligt att springa med pappa. Han är stark och seg, min stora förebild vad gäller löpning. Om jag har samma fysik som honom när jag är 62 så är jag mer än nöjd :-)
Berglund: Du har en poäng där, helt klart. För att bli snabbare på långa distanser så måste jag ju bli snabbare även på korta distanser. Får se vad det blir av det hela... :-)
Åh, vilken underbar helg! Sitter här och ryser lite av välbehag.
Går i liknande funderingar som du, vad gör man fram tills det är dags att hoppa på nästa års maraprogram? Om jag kommer på nåt vettigt svar lovar jag att dela med mig. Just nu polimasar jag mest omkring - och det rekommenderas verkligen inte för en superkanin som du. Din makalösa kropp skulle dö av leda. :-)
Åh, vilken härlig helg du verkar ha haft! Och vad mysigt att kunna springa sådär med papsen! :)
Klassikern är ju en väldig bedrift, men jag tycker också att du ska ta tillvara på löpningen (så länge du tycker att det är ROLIGT dvs)! Även om man inte elitsatsar, kan man ju försöka ta mer individuell hjälp av profsen (som Magda sade, maila mr Sz tex!) för lite individanpassad coachning! Du är ju absolut GRYM och har kommit jättelångt på egen hand! :D
Det är väl inte så svårt egentligen. Vill du bli bättre får du träna hårdare helt enkelt. Springa lite snabbare på distanspassen, köra tuffare intervaller med mindre vila etc. Kanske mer styrketräning för bättre löpekonomi.
Du har ju visat att du har de fysiska förutsättningarna för att bli riktigt bra. Det som sätter gränserna för hur bra du kan bli är viljan och motivationen. Det som alla framgångsrika löpare har gemensamt är viljan att bli bäst och de har en oerhörd drivkraft och hunger.
Om du inte vill vara din egen tränare finns ju ett antal alternativ. Antingen kör du vidare med Szalkai's program för hel- och halvmarathon eller så går du med en i seriös löparklubb där du kan få hjälp av en professionell tränare att utforma ett träningsprogram. Det beror som sagt helt på hur mycket du vill satsa på det här med löpningen.
Bureborn: Alla förslag är välkomna :-) Och nej, jag är nog för rastlös för att bara ta det lungt, frågan är som sagt bara vart jag ska börja...
Jane: Tack, tjejen! Jag har absolut motivation, men har ingen aning om vart gränsen för min kapacitet går. Förvirrad är bara förnamnet just nu ;-)
Medeldist: Jodå, jag är på det klara att ska jag bli bättre så måste jag träna hårdare. Det jag inte alls vet är hur jag ska tänka; hur mycket kvalitet? Hur mycket kvantitet? Hur långt/hur länge? Du har helt rätt i att jag behöver ett "bollplank" :-)
Du har ju en seriös löparklubb :-)och nästan seriösa löparvänner...;-)
Du är ju snabb som få och återhämtar dig kvickt. Du har inte ens nosat på dina gränser... eftersom du kutar lätt och ledigt så här nära inpå maran. Du kommer att gå långt (eller springa då...)
Vi får väl se till att pressa våra coacher på seriös "Vad gör man nu då" information.
Hisnande vackert landskap och hisnande snabba km-tider! Tror du att du skulle springa betydligt långsammare om du inte sprang med din pappa? Kanske är det en god idé att som andra nämnt, jobba vidare med snabbheten. Den hamnar ju lite i bakvattnet i mara-träningen. Träningsupplägget som Dagispappan nämnde låter rätt intressant även för egen del.
Aha, är Dagispappan och Mc Hammer samma person. (Hammer-slägga?)
Förlåt, jag upptäcker att jag aldrig läste det där "skidreferatet" som jag tänkt.
Okej då har jag och Karin en utmaning om först till 42,2 i 4:30-tempo. Det är precis under 3:10.
MC Hammer är mitt "riktiga" web-alias. Men det kände nix inte till då han skulle referera ett backpass vi hade gjort på Västerbron ihop, så han drog till med "dagispappan". Det var då som Nix sexualitet kom under starkt ifrågasättande..
Johan: vilket upplägg var det du blev intressserad av ? att satsa på vasaloppet som delsteg inför maran, eller ?
Verkar ha varit en underbar helg på landet Karin. Det måste ju vara så underbart kul att få springa med farsgubben. Vilket tempo ni håller! Innan frukost! Jag är (som vanligt) riktigt imponerad.
Schyssta bilder! Att ligga på en badbrygga i gassande solsken i början av Juni är ju så nära paradiset man kan komma. Underbart.
Vad gäller tips och idéer om fortsatt satsning och hur man gör när Sz's program plötsligt tar slut är en fråga som jag också ställt mig flera gånger. Så, istället för att försöka ge dig nåt taffligt/flummigt svar själv, så spanar jag högst intresserat in de andras kommentarer.
Mia: Alla mina löparvänner är seriösa ju :-) Du får hjälpa mig att pressa coacherna, jag har försökt men inte lyckats få svar ;) Mot framtiden, tjejen!
Johan: Jo, nog blir det lite "tävling" mellan mig och pappa. Och jag tror också på mer kvalitetspass. Vi ses väl på tisdagar i sommar?
Butlern: Helt rätt. Jag kan rekommendera en läsning av Mc H's marathonskildring, den är underbar!
Mc H: Deal! Nu kör vi!
Benet: Helgen var helt underbar, det var verkligen njutning för både kropp och själ. Vi får se vad de nya målen blir, en plan håller på att utformas... :-)
Karin: Visst ses vi! Ska bli himla kul!
DP/MC Hammer: Jag tänkte mest på att springa allt längre sträckor i samma (hårdare) tempo. (Å andra sidan kanske jag ska träna mer på att kunna fullfölja ett helt lopp med värdighet!) :-)
Skicka en kommentar