Den tejpade högerfoten...Igår var det tisdag och kvalitetsträning med TSM. Fullt med härliga bloggare och joggare som vanligt, så himla kul att ses och bara babbla. Krockade med coach Rubin utanför ÖIP som undrade om vi haft en skön runda i lördags. Jag och Mia, mötte honom nämligen ute på Djurgården där han bara susade förbi oss. Han tyckte iallafall att jag såg stark ut och hade ett bra steg. Lycka!! :-)
Backpass stod på schemat även denna gång och vi begav oss till samma backe som förra veckan. Redan under uppvärmningen kände jag att jag var rejält törstig (dåligt vätskeladdad, klant-Karin!) och vaderna kändes trötta. Det blev iallafall 3 km uppvärmning i 5:11-fart och sedan lite löpskolning på en trång cykelbana. Därefter begav vi oss till backen och körde igång. Tyckte att jag tog det lugnare än förra veckan, men faktum är att det gick snabbare. Fokuserade verkligen på löpsteget och hållningen den här gången och vips så var jag uppe på framfoten och tassade. Det var definitivt mer löpekonomiskt att ta kortare steg "på tå" än att kliva på med hälisättning. Vilken underbar upptäckt! Tyvärr orkade jag köra alla backintervallerna på tå, under den sjunde backintervallen tappade jag fokus och ramlade in i mitt vanliga löpsteg och tog mig liksom aldrig ur det. Samma sak hände på sista intervallen. Vet inte om det var därför, men det kändes ohyggligt tungt att springa de sista två intervallerna, hu! Under nedjoggen gjorde sig törsten sig mer och mer påmind och det kändes mot slutet som om jag hade svalt en hel öken. Riktigt tung och obehaglig känsla, som såklart gick över så fort vi stannat och jag fick dricka. Lärdom: vätskeladda ALLTID ordentligt inför kvalitetspass.
Hur som haver, det var totalt sett ett tungt pass som kändes ordentligt i vaderna. Glad att jag inte var ensam om att tycka att det var tungt! Backen var 280 m och iterationerna lyder som följer 1(09-12-08-07-08-08-09-06). Snittpace 4:05 min/km uppför. Inte illa! Och Mia, den sista intervallen är den jag sprang åt dig ;-) Nästa gång hoppas jag på att orka springa alla intervallerna på framfoten, det underlättade verkligen.
En ömmande vad...Tillbringade dagens lediga förmiddag med att gå till en idrottsmassör. Det var en smärtsam upplevelse, vill jag lova. Han hittade alla ömma punkter direkt och tryckte och masserade så att jag höll på att krypa ur skinnet. Som ett fint minne har jag fått stora ömmande rodnader på vaderna efter hans behandling. Hans kommentar till mina stackars vadmuskler var "det var länge sedan någon gav de här vaderna kärlek va?". Antar att det säger en del om vadernas skick... ;-)
Förutom ett par misshandlade vader fick jag en tejpad högerfot. Det visade sig nämligen att min ömmande högerhäl härstammar ur ett högt fotvalv och en felbelastad muskel. Detta har lett till en muskelhinneinflammation; en fascit. Nu ska det inte vara någon fara på taket eftersom jag bara har känt av det sedan SM, men i dessa skadefyllda tider i bloggvärlden så är jag livrädd att jag åker på hälsporre eller något annat otyg. Lösningen på mitt problem ska iallafall vara att tejpa upp fotvalvet. Således fick jag en snabbkurs i tejpning av fötterna och vaderna (just in case...) samt en hårt tejpad högerfot. Och faktum är att det känns mycket bättre, så nu ska det tejpas fötter för brinnande livet!
Inlägg
25 kommentarer:
Idrottsmassörer, naprapater whatever.. det är ännu ett släkte precis som löplabbet som tjänar en hacka på att hjälpa folk hantera konsekvenserna av felaktig teknik istället för att ta itu med grundorsaken.
Du har ju svaret några rader upp i samma blogginlägg.
Låter som du fick dig en välbehövlig genomkörare :) Man undrar ju vad man utsätter sig för när man ligger där, men efter ett par dagar är vaderna som nya igen.
Dagispappan: Håller med till viss del, men även om man har perfekt löpteknik kommer musklerna bli stela förr eller senare. Det måste ju finnas en anledning till att topplöpare får regelbunden massage, eller hur?
Shit, det ser ju ut som värsta blåmärket!
Är det meningen att du skall tejpa jämt eller bara under en kort period tills fasciten blir bättre?
Håller med hammer/dagispappan delvis, men de kroppsterapeuter jag stött på har tvärtemot varit ganska insnöade på just bättre teknik. Och att man får styrkeövningar för att bygga upp ev. svagheter (som man sedan är för lat/uttråkad att göra regelbundet, men det är en annan femma...)
Det gör ganska ont, men gör gott- massage alltså:)
Är lite skeptiskt till tejpning, kanske för att det inte är mitt gebit. Hur ska du åtgärda grundproblemet? Gjuta sulor?
Har nog haft tur inser jag när jag läser ovan, de terapeuter jag konsulterat har inte pratat om bättre teknik. De har knäckt och dragit och sagt att tränar man hårt så behövs det ibland.
Ett tag var jag duktig och yogade. Då försvann alla problem från rörelseaparaten. Antagligen för att yogan jobbar mycket med baksidan av kroppen, där man normalt är svagare än på framsidan. Men nu är jag för lat...
Orkar inte ens lägga mig på spikmattan. Det är slött.
Jag är lite inne på Dagispappans teori/åsikt, det är inte mycket prat från deras sida angående förbättra tekniken. Min naprapat sa ingenting och de på löplabbet snarare fasade över när jag sa att jag körde långpass i mina DS Racer.
Roligt med backpass i alla fall. Jag känner mig lite hängig så blir nog ingen mer löpning för mig på ett tag (Roskilde!) men sen är det semester och då jäklar ska det tränas.
Inte för att han har med den saken att göra, men jumper undrar var backen ligger? (I sin ungdom brukade han springa i den långa raka sågspånsbacken i slutet av 3-kilometersspåret i liljansskogen (ombyte Stadion eller Östermalm))
Mc H/DP: Jag håller med dig på sätt och vis, man kan inte massera bort en felaktig teknik. Däremot kan man lätta på de spänningar man får i musklerna när man springer... Och ja, jag måste öva upp min löpteknik ;-)
Medeldist: Jag gick till samma ställe som du, tack för tipset! Det kändes välbehövligt, om än smärtsamt ;)
Fredrika: Det ÄR värsta blåmärket... Han var hårdhänt! Tejpningen är kortsiktigt för att få bukt med fasciten, fortsätter problemen blir det till att gjuta sulor...
Katta: :-D Jag är också skeptisk till tejpning, men skillnaden är enorm! Och ja, det kan bli sulor. Jag har precis som du haft naprapater/massörer som sagt att en "genomkörare" behövs då och då när man tränar mycket. Och jag ligger fortfarande på spikmattan, me love! :-)
Dunceor: Som sagt, jag håller med på sätt och vis. Antar att det beror på vem man träffar också... Ha det så himla kul på Roskilde, jag är lite lagom avis på dig ;)
Butlern: Åh, jag som är så dålig på att förklara... Ska försöka hitta en lämplig kartbild och rita ut och lägga länken på Snitsarens blogg. Men jag vet vilken backe Jumper menar iallafall!
Tack för den sista intervallen - den var grym :-)
Coolt att du är tejparkunnig nu! Kan behövas i klubben. Hoppas att betalningen blir kärlek till vaden ;-)
Jag ska tänka på er på Roskilde när jag öppnar dagens femtonde öl och drömma mig bort till backintervaller =)
Mia: Varsågod, det var helt till din ära :-) Och ja, det hoppas jag med ;-)
Dunceor: Då lovar jag att springa minst en backintervall åt dig och drömma om den goda ölen...
Äsch, inte ska du behöva anstränga dig så för jumpers skull. Han får väl gå dit nån tisdag och titta själv.
Butlern: Jodå, det var inga problem. Kika på Snitsarens hemsida så ska där finnas en länk.
Jag har inte för avsikt att ge alla nappar, massörer och skohandlare yrkesförbud. Även om alla sprang som gudar skulle de ha funktion att fylla. Jag vill inte springa barfota t.ex.
Betänk att detta med att undvika skador handlar inte bara om teknik. Det handlar också om hur man bygger upp kroppen och vad man sedan väljer att utsätta den för.
Bakgrunden till att jag tjatat så mycktet om hoppreps-hoppande (som lämpligen föregås av hopprep-shoppande om man inte redan har ett) är att den träningen hjälpte iaf mej att på ett skonsamt sätt härda vaderna till att palla en hel framfotsmara.
HÄRLIGT jobbat!! Ingen dålig backe ni fick tag i och inga dåliga tider! Snyggt!
Och jobbigt angående vaderna, jag kan tänka mig EXAKT hur massagen kändes och jag ryser vid blotta tanken.. :P
Framfotslöpning!!! I love!!! Kom som tur var på den i ett tidigt skede av min löpning, annars hade mina vader knäckt mig för länge sen. Skippar man att sätta i hälarna får man ju mycket mindre syra i underbenen, en fantastisk känsla att kunna känna sig lätt när det går uppför!
Jag ser fram emot att göra en mara med framfotslöpning i höst. Jag ångrar mig bittert att jag kapitulerade och körde hälisättning på stockholm marathon. Hopprep tillsammans med lite hantlar och flytbälte ska införskaffas direkt när jag kommer hem från Roskilde och sen ska det tränas och rehabas till max!
Aj! och jag som trodde massage var skönt... :-)
Det där med löpsteg är klurigt tycker jag. Och ännu kluriga att experimentera med det. Någonstans tror jag ändå att man är född med en viss typ av löpsteg. Vissa klampar på hälarna, andra tassar på tå. De flesta lär, enligt en undersökning, landa på "mellanfoten". Att "tvinga" kroppen till en viss löpstil kan i så fall leda till nya biomekaniska problem. Kanske.
Hmmmm - Dagispappan och Magda är inne på samma spår. Den gemensamma nämnaren heter boxning.
Man tränar grymt mycket vader i boxning (det är här Magda kommer in) JAg kan tänka mig att hon springer framfota...och på alla filmer så hoppar boxarna hopprep (se Dagispappan!).
Har du lust att sätta igång lite boxningsträning med mig? Jag är envis som fan, inte särskilt snäll och älskar att krypa ut ur lokalen drypandes av svett! H
helt enig med herr dagis. givetivs måste man ta tag i det som orsakar problemen. då behöver man inga "terapeuter" sen!
härdning är ett bra recept. 9 minuter hopprep utfördes idag!
;)
Jag har inte uppfattat att man bör "tassa på tå". Det handlar om att använda framfoten och vadmuskeln till att fjädra emot så att det inte blir hårda stötar från hälen som fortplantar sig upp genom ben och kropp. Men det behöver inte innebära att hälen är helt obelastad genom hela steget. Har man tunna skor såsom Hyperspeed eller Piranha får man direkt feedback från asfalten på sitt löpsteg. Vem som helst kan testa över kortare sträckor.
Min erfarenhet är att sedan när man tränat upp vaderna, lämpligen då med hopprep, klarar man att springa längre med bra steg. När man fixar X minuter hyfsat intensivt hopprepshoppande möjliggör det 3X minuter löpning med fjädrande isättningar (enligt mycket ovetenskaplig formel baserad på min empiri).
Eye of the tiger!
Upp på tå, tejpa på! Låter som ett bra recept för din fortsatta framfart i löparspåren och intervallbackarna!
Schysst pass. Jämna, fina iterationer!
Framfotslöpning is da shit!
Det är ju toppen att bloggen sköter sig själv när man jobbar, kul! :-)
Jag är helt inne på hopprepshoppande i båda bemärkelserna, jag känner ju att mina vader inte helt orkar med framfotslöpning ett längre pass. Men det ska det bli ändring på!! Och ja, Mia, vi kan hoppa hopprep och boxas, jag har frustrationer och aggressioner för ett halvt kompani att bli av med ;-)
Återkommer med hoppreps/tejp/framfotsrapport senare idag. Keep it on sålänge!
Hopprep? Tjao, eller tennis! Fotarbete helt på tå :)
Tennis?! Jag är livrädd för bollar! ;-) Det får bli hopprep, helt klart.
Hej karin, jag har också tränat backe och har antagligen inte haft någon bra teknik eftersom jag har fått rejält ont i foten. Jag skulle gärna vilja få tips om vem jag ska vända mig till för att få hjälp.
/fredde, stockholm.
Skicka en kommentar