Åter igen slås jag av hur fantastisk kroppen är. Tänk vad den ställer upp på mig och mina dumheter, idag var det nämligen dags att pressa kroppen igen... Underbara Mia fyllde år igår och hade lite kalas hemma hos sig. Kanontrevlig tillställning och kort sagt; ett glas cava blev två och det vita vinet fylldes på gång efter annan. Nåja, man lever bara en gång :-)
Mia & jag bestämde iallafall igår kväll att vi skulle köra ett backpass mitt på dagen idag och backpass blev det med besked! Var lite seg imorse och hade inte sådär jättestor lust att ge mig ut att springa, men tanken på att träna med Mia fick mig att komma ut & iväg. Lät kroppen bestämma farten och lät tankarna flyga, hamnade dock mitt i en broöppning och blev lite stressad, vilket märktes på tiden sen... Jag undvek att titta på klockan under uppvärmningen, ville inte veta hur långsamt det gick. Det kändes som om jag bara trampade luft och inte kom någonstans alls. Jag var jätteseg i benen, hela kroppen kändes osynkad och jag tänkte att det var rätt åt mig och min alkoholkonsumtion. Sedan tittade jag till på klockan ändå... Pace 4:15 (fast min klocka mäter pacen var 5:e sekund, men ändå). Eh... dags att sakta ner lite kanske? Min "uppvärmning" blev 6,2 km i 4:28-pace. Inte helt smart disposition av resurserna... Lärdom: Använd löparklockan för farthållning UNDER passet.
Tantobacken, betydligt jobbigare än den ser ut att vara
Mötte iallafall Mia vid Tantobacken, hon såg hur pigg & fräsch ut som helst och hade kutat över Västerbron i 5:06-pace som uppvärmning, power-tjej! Vi stretchade lite och bestämde oss för att 6 x Tantobacken (ca 130 m lång) nog skulle bli lagom. Såhär blev iterationerna: 32-33-36-35-35-37. Den första intervallen gick lite väl fort i 4:07-fart och den sista intervallen råkade bli 15 m längre än de andra, men jag tycker att det var ett ganska jämt intervallpass ändå. Gårdagens kväll kändes verkligen i kroppen, prestationsmässigt blev det riktigt bra men så trött och illamående som jag var efter sista intervallen har jag inte varit på länge. Trötthets- och illamåendekänslan försvann dock fort ur kroppen och nedjoggen blev en enda lång, skön pratrunda på 5,3 km i 5:04-pace. Träningslyckan efter passet gick inte av för hackor, vilken energikick!
Totalt idag 12,9 km på 1:02:14, snittpace 4:50 min/km. Puls 172/189.
Imorgon är det upptakt för TSM-sommarträningen, ska bli jättekul att komma igång med kvalitetsträningen igen. För att inte tala om hur kul det ska bli att träffa nya & gamla TSM-vänner och andra löpare!
Nu väntar spännande fotbollsmatch, jag vågar knappt titta...
lördag 14 juni 2008
Tuffa tjejer, tufft backpass, total löparglädje
Etiketter:
backpass,
löparglädje,
motstånd,
träning,
vänner
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
23 kommentarer:
ja den backen är väldigt mycket brantare än den ser ut att vara på bilden :)
Jepp angående backen!
Vi ses nog i morgon förresten, kul att det drar igång på allvar nu!! När maran hade gått kändes det som en evighet till 15 juni...
Shiiiit bruden vad du är snabb! Du är "grund snabb", allt är snabbt; uppvärmning, intervaller... Din uppvärmningsfart är min tävlingfart på milen:)
Sub 40 redan i år kanske?
Jag ska jaga det. Sub 45 finns ju inte mer. Kanske förblir sub 40 ett drömmål, men jaga ska jag!!!
Det är så himla kul att ta rygg på dig - snabb som fanken är du och jag lovar att jag blir grymt inspirerad!
Puma: Ja, bilden gör den faktiskt ingen rättvisa alls... ;)
Fredrika: Kul att ses igen! Jag misstänker att sommarens träningar kommer att mynna ut i spännande upptåg och galna idéer :)
Katta: Tack :-) Nu var ju uppvärmningen faktiskt bara korkat slitig för min del, men det finns nog en del att hämta där... Supergrattis till sub45!!
Mia: Tack, tjejen! Att springa med dig är en vitamininjektion och en energikick, så himla kul!
Apropå backpass, klassiker etc etc, så hade vi en väninna på middag igår då hennes kille var och och åkte VR (12h fixade han det på). Hon berättade att hon skulle hänga med på LL30. Fick väl inte intrycket att hon tänkte lägga så väldigt mycket tid på att träna, men det hade hon heller inte gjort när hon sprang StEriksloppet på 2:05 för 6 år sedan. Däremellan har hon fött 3 barn varav den senaste på hallgolvet hemma för 4 månader sedan. Jag rekommenderade att hon skulle hoppa hopprep, men då fick jag starkt mothugg av en annan tjej i sällskapet, som också är 3-barnsmor och dessutom gynläkare. Hoppa fick man visst inte alls göra i hennes situation.
Den aspekten hade jag inte reflekterat över, men jag tror faktiskt att i det läget kan det vara än mer värdefull träning att hoppa rep. Man hoppar ju bara några cm mest med vader och lår, med för att göra det länge tvingar man sig själv att ha bra hållning i hela kroppen. Iaf när jag gjorde sådana pass runt 1h så känndes det som grym träning för den regionen, men skonsamt.
Nu kan den läkartjejen va ganska bestämd i sina uppfattningar och jag orkade inte käfta emot.. men det vore ju synd om den blivande Lindingölöperskan ifall hon upptäcker i den första rejäla utförslöpan att hoppsan detta var ju inte kroppen alls förberedd för.
Vad tror du?
Hmmm, intressant aspekt. Som barnmorska rekommenderar jag ju generellt de nyförlösta kvinnorna att undvika tunga lyft och tyngre träning (hopp, löpning, tyngdlyftning...) de första 6-8 veckorna efter förlossningen. Det beror på att bäckenbottenmuskulaturen är kraftigt uttänjd efter en graviditet/förlossning och musklerna behöver återhämta sig efter påfrestningen. Således; vila (från löpning/hopprepshoppande)och knipövningar i ett par månader (minst, det finns stora individuella variationer här) för att stärka upp muskelplattan igen.
Jag ser inga problem i att hoppa hopprep fyra månader efter förlossningen. Kan definitivt INTE vara värre att hoppa hopprep än att springa, jag håller helt med dig i detta. Vad sa gynläkaren om löpning förresten? Och vad var hennes argument för att man inte skulle hoppa hopprep?
Det var just det jag tyckte var konstigt att gynläkaren tyckte inte alls det var något problem med LL, inte ens när den andra tjejen berättade att hon inte trodde det skulle krävas så mycket träning, men när jag snackade om hopprep så menade hon att alla former av hopp skulle absolut undvikas. Tydligen lång tid, för den andra tjejen var ju inte helt nyförlöst alltså.
Ehm... det där förstår jag faktiskt ärligt talat inte alls. Det är nämligen ett känt faktum att löpning sliter hårt på bäckenbotten. Varför skulle man då "få" springa men inte hoppa hopprep, det är samma typ av påfrestning ju... men vad vet jag, jag är trots allt bara barnmorska.
Hopprep är intressant och jag tänkte även investera i det rätt snart så man får starka fina vader =)
Att läkare inte alltid är fullt förstående vad träning innebär är ju inte direkt en nyhet. Många av dem lever säkert med gamla information och har de lärt sig en sak en gång så håller de benhårt fast vid det.
Haha, jag ska också investera i hopprep, Dunceor. Ska bli spännande att se om man lyckas komma upp i en timmes hoppande...
Vad gäller läkaren i det här fallet så tror jag att det handlar om att hon tycker att hopprep är farligt för bäckenbottenmuskulaturen, men konstigt nog att löpning inte är det. Det är DET argumentet jag inte får ihop...
oooooh - intressant! Snälla Karin, vi fixar hopprep, tar med oss Linnéa (6) och Elin (15), tar oss till en skolgård och ser om vi kan hoppa i 1 timme...?! Är du på?
Tror att läkartjejen tänkte att hon hade ju fixat halvmara tidigare så då fixar hon väl 9km till bara det gått tillräckligt antal månader sedan förlossningen. Det var 2 mån sedan förresten, inte 4. Men LL är ju 3,5 mån bort så det är ingen ko på isen.
Men vi som har lite erfarenhet av längre distanser vet ju hur det sliter på kroppen att lägga på 9k innan man är ordentligt tränad för det och vi vet också vilken skillnad det är på tuff kupering vs slätlöpning. Sedan vet vi hur mycket bättre det går om man är tränad.
Lindingölöperskan har kanske lite dålig förebild hemma för hennes kille kör ibland grejer han inte är tränad för men fixar det ändå. Som öppet spår på 11h i vintras. Men han har ändå en grund genom att han ofta cyklar till/från jobbet (2x15km) och då drar han nog på ganska bra.
De där kuperade långpassen ca 25km hon skulle behöva i slutet av sommaren blir nog inte sprugna tyvärr.
Mia: Om jag är på?! Såklart jag är! När? :-)
DP: tja, man kan ju inte springa på gamla meriter... Läkaren var ännu mindre vettig än jag trodde då ;) Jag måste faktiskt dryfta denna fråga med kollegorna på jobbet imorgon, hopprep vs löpning. Jag är helt och hållet inne på ditt spår! LL är tufft (har jag hört) och det är definitivt inte bra att springa ett terränglopp så gott som otränad.
Välj dag och tid - vi hakar på!
Sedär tema för morgondagens blogg klart!
När det gäller hopprepspass så brukar jag ha som kriterie att repet ska va igång minst 95% av träningstiden, och så kör jag typ "fartlek" hela tiden, alltså varierad intensitet lite efter humör. Bestämmer mej i förväg för en träningstid och sätter timer på mobilen. Sedan bara köra tills den larmar. Gjort 70min som längst på detta sätt men nästa gång jag ska träna för en mara blir det längre.
Mia: Vi tar det efter midsommar. Här ska hoppas rep! =)
McH: Tack för tipset! Nu är jag riktigt inspirerad till både hopprepshoppande och nå 42,195 km med 4:30-pace. Impossible is nothing!
Vilket kanonpass ni fick till, vadå sega ben!? Uppvärmning i 4.15-tempo. *dånar lite*
Ok, ok, det kanske inte är så klokt, ;-) men helt underbart!.
Haha, jag lovar att benen vägde bly! Och det var 4:15-fart i kanske 200 meter eller så... Men såhär i efterhand var det ett riktigt kul pass
Grattis till en fin presation i Sthlm Marathon. Du slog mig med 21 sekunder, jag hade tiden 3:30:56. Du sprang om mig på sista kilometern, då var jag trött! Vet du hur många i TSM:s 3:30-grupp som fixade tiden. Arne, som var ledare, fixade tiden vet jag. Flera?
Tack :-) Välkommen hit förresten! Jag var rejält trött de sista kilometrarna, men gick på något slags adrenalinkick tror jag. Vet ingen i 3:30-gruppen som sprang på under 3:30 förutom Arne som ju var farthållare (men det finns säkert någon/några som jag inte har koll på).
Tyckte mig se dig i 1:30-gruppen igår, stämmer det?
70 minuter hopprep är ju bara absurt :P Det känns rätt tråkigt också. Jag lär nog satsa på typ 10-15 min till att börja med. Om jag hinner idag ska jag investera i både gummiband och hopprep. Mer prylar!
Jo jag var med och sprang i söndags, men avvek vid Universitetet. Hade svårt att orka med, fortfarande sliten efter Sthlm Marathon och intervallpass jag körde i lördags. Skall nu vila en dag, tror att min kropp behöver det!
Skicka en kommentar