Jo. Coach N'batha har utmanat mig rejält med en mängdvecka av hög kaliber. Nu har jag inte bemödat mig att räkna alla kilometrar som den gode coachen vill att jag springer, men många kilometrar ska det bli. Mjukstartade igår med sköna 12 km helt utan vare sig klocka, pulsband eller radiolyssnande... Det kändes märkligt "naket" till en början, men efterhand kände jag hur jag hittade tillbaka till den enkla, avskalade löpningen utan press eller stress. Riktigt härligt!
Dagens aktivitet var dubbla pass; morgon och kväll. När klockan ringde imorse var jag dock inte så pigg på att gå upp. Det blev sovmorgon och rask omflyttning av morgonpasset till eftermiddagspass. Planen var att springa hem från jobbet, vila någon timme och sedan springa till Linnéaträningen och där agera vilande coach. Planen höll åtminstone inledningsvis... ;-) Masse erbjöd nämligen sitt sällskap på en kvällsrunda innan Linnéaträningen och jag var inte sen att tacka nej... Det blev en grymt skön tur från city via Kungsholmen, Västerbron, Söder Mälarstrand och Götgatan/St Paulsgatan mot Zinken. Mycket prat, en hel del skratt och så en liten uppförsbackesspurt för att springa ikapp och förbi tre cyklister på Götgatan (vi lyckades såklart, hi hi) Och när vi väl kom till Zinken och mötte alla andra härliga Linnéaiter så kunde jag inte låta bli att springa en liten sväng till. Fast när de andra drog intervaller så sprang jag, Masse och D i behaglig softjoggsfart och peppade våra vänner istället. Det blev alltså tre pass på ganska kort tid, men med lite vila och återhämtning (och Snickers!) mellan varje pass. Totalt fick jag ihop 30,93 km (fördelning 10,09; 11,15; 9,69), snittpuls på samtliga pass 157 spm och snitthastighet 5:07; 5:15; 5:25 min/km. Jag är grymt nöjd och har en skön känsla i kroppen, nu är det bara att ladda batterierna för kommande pass. Och nej, jag är förmodligen inte riktigt klok, men vad gör väl det...?! ;-)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Det är säkert ALLTID klokt att lyssna på sin coach ;)
Hahaha, jag får ibland dyslexi när jag läser hans schema ;-) Coachen bestämmer n-ä-s-t-a-n jämt...
Och mängdveckan har bara börjat...
Visst är det bara för härligt att springa utan alla manicker ibland! Plötsligt talar kroppen om en massa saker för en, eller snarare man hör vad den säger. Säger den att det går lätt att springa så gör det det. Oberoende av fart och puls.
Ca 160 km har du att vänta. Fina pass! Visst är det härligt att "glömma" klockor o dyl ibland?
Lycka till med dina 160 sprudlande kilometrar! Tror banne mig att jag måste prova Snickers?
Härligt! Skulle också vilja få in 100-mile-vecka nån gång, men det blir nog inte förrän jag testar marathon. Lycka till!
Bureborn: Ja, visst är det märkligt?! Kroppen får bestämma, helt klart!
Coachen: Tack! Ja, det håller jag med dig om. Jag måste försöka göra det oftare, löparkänslan får inte försvinna i tekniska prylar...
Oliver Sture: Ja, mer Snickers åt folket!! Det är så himla gott och världens bästa bränsle :-)
Medeldist: Long time, kul att se dig igen!! :-) Ja, jisses. Det tänkte jag inte ens på; 100-miles. Jag ser fram emot den dagen du satsar på marathon :-)
Skicka en kommentar