torsdag 8 januari 2009

Hittat glädjen

Okej, det är snö, det är modd, det är segt och det är motigt... Men vad gör väl det? Ikväll hittade jag åter den där glädjen i att träna, trots att det är tungt. Började dock dagen med att både sova igenom den planerade morgonjoggen OCH försova mig till jobbet... och när jag kom hem var jag fortfarande så trött att jag varken visste ut eller in. Som tur var kom gulliga Catti förbi och hämtade upp mig och tillsammans styrde vi kosan mot Zinken och Linnéaträning.
Innan träningen var det dock dags för den rafflande plankanutmaningen mellan Mia och Ken. Efter 5:15 fick Mia erkänna sig besegrad, men som de båda imponerade. Hatten av för dessa söderhjältar, vilka stålmänniskor!

Efter denna dramatiska inledning var det dags för träning även för oss andra. Ken och jag fick äran att styra upp dagens pass, som på Kens initiativ blev fartlek runt Söder. Det blev ett riktigt höjdarpass, jag och Ken turades om att dra tätgruppen och det blev riktigt sköna kilometrar trots snömodd och halka. Jag lämnade gruppen vid Skanstull för att ta igen morgonens missade pass och springa hem istället. Det blev en kamp mellan mig och snön, jag kom två steg framåt och ett halvt steg bakåt hela tiden och det var riktigt segt att ta sig fram. Glädjen från Linnéalöparna höll mig dock springande hela vägen hem och när jag sprang sista biten på den plogade vägbanan konstaterade jag att 5:25-tempo i snömodd motsvarade 4:40-tempo på asfalt, rent ansträngningsmässigt. Undra på att det bar emot! ;)
Dagens träning: 8,84 km fartlek (inkl uppvärmnig) i 4:54-fart + 7,6 km hemjogg i 5:11-fart. Totalt alltså 16,44 km. Ett helt okej dagsverke! :-)

6 kommentarer:

Helena sa...

Inte konstigt att det kändes segt idag ;) Moddigt var det, ett steg fram och två bak och min puls var skyhög hela tiden, fast det kände jag inte, bara såg på klockan. Kan det vara pga all snö? Hm nåja, ser fram emot tåhävarutmaningen, har ni bestämt nåt än? Kramen på dig och tack för ikväll!!

Anonym sa...

Eureka!
Tack vare ditt inlägg begriper jag varför min puls låg så högt under gårdagens pass trots medelhårt tempo. Snömodd. Såklart!

Magdalena sa...

Härligt att hitta glädjen! Och vilket bra pass du fick till igår!

gullfot sa...

Ååhhhh får man vara så egoistisk att man tycker det var skönt att höra om snömodden? Jag tyckte 7:30-tempo motsvarade 7:00 i ansträngninsgrad igår, ha ha!

Anonym sa...

Snömodd? Här i Norrland (V-tuna)ligger bara ett tunt lager snö på 2cm. Ett perfekt underlag att springa på, möjligen lite halt för dem som till skillnad från mig håller sig med ett riktigt löpsteg. Och idag kom våren hit så kung Bore ska väl gå att resonera med i morgon (7,5 km i Nix-land).

Karin sa...

Helena: Jag undrar hur många extrakilometrar vi sprang igår egentligen... Jag hade också hög puls trots relativt låg fart, elände... ;) Nej, tåhävningsutmaningen är inte bestämd närmare, lovar att återkomma!
Bureborn: Ja, så m-å-s-t-e det ju vara, eller hur?! :)
Magdalena: Helt underbart att andra människors glädje kan sprida sådan värme och sån energi! Tack, tjejen!
Fredrika: Det får man absolut! Vi kan nog härmed konstatera att snömodd gör alla löppass tuffare. Tänk så bra vi kommer att ha det när snön smälter sen!
Jumper: Här i sydstaterna (söder om Söder) fanns igår ett lagom tjockt lager snömos på sisådär 3-4 cm. Ditt löpsteg tror jag är alldeles utmärkt, värre för en annan som far med benen åt alla håll i modden. Hoppas du får ett skönt löppass imorgon!