Beaten by Bosön

eller "stupid is that stupid does"... ;-)

Nu ska jag inte gå händelserna i förväg, men man kan lugnt säga att viljan är större än förmågan just nu. Det är inte första gången och förmodligen inte sista gången heller, men det är helt klart lika irriterande varje gång det händer!

Igår var det alltså tempopass på Bosön som gällde, jag och Pertti har sedan länge haft planer på att testa inomhusbanor och igår var det dags. Vi var ute på Bosön rätt tidigt på eftermiddagen, men det var trångt inne i friidrottshallen ändå. Svenska handbollslandslaget hade tydligen någon upptaktsträning och det var fullt av spelare, tränare och TV-team på innerplanen (och tyvärr bitvis även i banan, grrr). Nåja, vi hade rätt kul under uppvärmningen och spanade in formen på handbollsgrabbarna (det verkar lovande) och kände på banan. Underlaget var helt suveränt, mjukt och sviktande, men jag gillade inte lutningen i kurvorna. Och att springa 4K på 200-metersvarvbana är rätt knäckande för psyket...

Efter 30 min uppvärmning var det dags att ta tjuren vid hornen. Eftersom vi var inomhus funkade inte hastighetsmätaren på Garmin (och min fotpod till Polarklockan är död sedan länge) så jag försökte räkna ut varvstiden. Och räknade lite fel, vilket blev förödande... Första kilometern kändes bra, jag fick in en bra rytm i steget och andningen direkt. Under andra kilometern började det bära emot lite, men gick fortfarande bra. Efter 2425 meter tog det dock tvärstopp. Helt. Hade jag haft en farthållare så hade jag sett att jag gått på för hårt, men tja... Det är lätt att vara efterklok. Mina 2425 m gick på 9:28, ett snitt på 3:52 min/km. Way too fast! Det visste jag dock inte då, så jag svor, hämtade andan och stack iväg för att fullfölja passet. I ilskan räknade jag fel på varven och stoppade klockan på 15:24 efter 3800 m, ett snitt på 4:03 min/km totalt. Pertti bara skrattade åt min ilskna uppsyn och fick mig att släppa prestationsilskan, det är trots allt lågsäsong nu :-) Tillsammans körde vi 2x1000 m på 4:21 resp 4:04 innan vi körde en lugn nedjogg.

Slutsatsen av gårdagens pass är att jag nog kan, om jag bara tänker till lite. Dessutom tog jag slut efter ungefär 40 min löpning, där brukar min fettförbränning ta över och det kan vara en bidragande orsak till att jag bara tvärdog. Fast mest sannolikt är det nog ändå att jag överskred min kapacitet, hur gärna jag än vill skylla på andra faktorer ;-) Jag konstaterar att jag blev slagen av Bosön den här gången. För när jag kommer tillbaks tänker jag ta revansch, jag är laddad, fokuserad och grymt motiverad att göra om och göra rätt!