måndag 15 december 2008

Who let the dogs out?!


Jaha, så var det dags att ta upp detta ämne i bloggvärlden igen. Under mina fyra senaste löparrundor har fått väja för hundar tre gånger. Då menar jag inte väja som i "svänga undan" utan "hoppa-undan-snabbt-som-ögat-för-att-inte-få-x-antal-hundtänder-i-vaden"-väja... Idag var det ruggigt nära att mina vader förvandlades till hundmat, kände hur hundskrällets nos studsade mot benet. Och matte, hon såg bara förvirrad ut och hade inte ens vett att be om ursäkt eller tala om för hunden att det var helt fel beteende...

Hur svårt ska det vara att hålla hunden kopplad, ha koll på kopplet och se till att uppfostra hunden? Jag vill INTE hälsa på hundar när jag springer, mina vader är INTE hundmat och jag vill INTE snubbla på koppel... Är det för mycket begärt?!

För övrigt är jag mest trött och sliten efter en tuff jobbhelg, mycket träning och lite sömn. Hoppas på en snar förbättring av det tillståndet...

18 kommentarer:

Magda Gad sa...

det där är ju på nåt sätt samma sak som föräldrar som tycker deras barn är gulliga när de klänger på en, sparkar på ens säte eller skriker en i örat när man åker tåg... jag blir vansinnig.

Puma sa...

testa lite aggresiv verbal kommunikation nästa gång. funkar mot förvirrade hundägare.

Kstin sa...

Åh gud vad jag håller med dig!!! Jag har efter många försök måsta lämna min hund hemma när jag springer. Just pga alla andra IDIOTER till hundägare som inte har odjuren kopplade!!!
Å sen står de bara å tittar på och väntar sig att man ska säga "MEEEEEN vicken söööööt liten vovve!!!"

Jag vet inte hur många gånger jag har stannat upp och skällt ut dessa tattare.... Och jag brukar kunna bli rätt arg när jag springer. Alla hormoner och annat kollijoxx som flyter runt i ådrorna =)

Jag vet ett annat trix du kan köra med. Skaffa en större och värre hund. Eller om du känner någon som du kan låna. Och så sätter du munkorg på hunden när ni är ute bara för syns skull.
Då ska du nog få se på attan =) Jag brukar ha munkorg på min fast hon e världens snällaste, bara för att skrämmas. Och så brukar jag ryta till idioterna att de får koppla sin hund eftersom min hund e hundelak =)=)=)

Anonym sa...

Äsch! Det var ju inte ens nära. Jag fick en rispa av hundens tand senast...

Karin sa...

Magda: Ja, det håller jag med dig om helt och fullt. Barnen är säkert jättegulliga, men lämna mig ifred tack!! ;)
Puma: Jag borde ha gjort det, men kom helt av mig. Två kilometers löpning senare var jag dock full av både aggressioner och goda argument, lite sent då kanske... ;)
Kerstin: välkommen! Tack för dina idéer, hysteriskt roligt tycker jag. Jag kanske ska låna grannens enorma vovvar och springa en sväng... hmmm...
Masse: Åh hu! Jag är glad att det inte hände mig, risken finns att jag hade sparkat på hunden istället för på ägaren...

Anonym sa...

Håller bara med - hundar passar bäst i änden av en hårt hållet koppel!

Har någon någonsin stött på en kommenatator som tycker annorlunda i vår sfär av löparbloggar?

Anonym sa...

Du får byta löprunda, har inte sett en okopplad hund på länge.
Däremot, när jag cyklar till och från jobbet så är de där... men lite snabb huvudräkning gör att 800kgm/s och dubbdäck räcker nästan mot en Berner-Senner... så jag tänker mer på hur jag skall förklara för hundägaren att h*n fick skylla sig själv...

Fast barn trodde jag ju att du tyckte om?

Karin sa...

Bureborn: Klokt talat! Nej, jag har inte sett någon som har en annan åsikt, men det kanske finns...?
NiklasN: Aha, det är på Lidingö jag ska springa alltså?! :) Jo, jag gillar barn mycket. Men inte när jag är trött och vill sova på tåget... ;)

Nea sa...

Man har inga rättigheter som hundägare, bara skyldigheter! Jag blir själv hundägara om 4 månader och tänker ofta när jag är ute att folk har sina hundar lösa i tid och otid. Mysigt för hunden och ägaren att ströva fritt, men det finns en stor grupp hundrädda människor som struntar i hur snäll hunden är. Bara åsynen av en lös hund gör dem vettskrämda.
Sedan finns det ju andra idioter som blockerar vägen för en när man kör långpass för att fråga var ICA ligger!?! Men det är väl som man säger en helt annan historia=)

Katarina M-I sa...

Jag fattar inte vad det är som håller på att hända... Det blir bara fler och fler incidenter för varje år. Jag kan räkna de långpass på handen där jag INTE väjt för en hund som försöker nafsa mig i benen. Senast i söndags gjorde en boxer utfall mot mig. Ägaren höll tvåhandsfattning redan innan jag passerade så det hörde tydligen till vanligheten att hunden gjorde så här. Hemskt tragiskt. Och jag tycker inte det är ett dugg gulligt när varken små eller stora hundar kommer rusande mot mig- jag hatar det för jag vet inte vad det är för en knäppgök som uppfostrat den...
Och skäller man ut hundägaren så riskerar man i värsta fall att få en kniv i magen. Det är rena vilda västern här nere...
Kan vi inte trycka tröjor med "snälla håll din hund kopplad" eller något i den stilen.

Anonym sa...

"atche" är ordverifieringen, det kanske är det du ska skrika åt hundarna? "ATCHE!!"

Karin sa...

Linnéa: Välkommen hit! :-) Jo, visst är det så. Och faktiskt kan man aldrig veta vad hunden tänker, hur snäll h*n än är... Men vad kul att du också blir stannad för att visa vägen till ICA. Det värsta jag varit med om var ett gäng som ville göra en enkätundersökning...
Katta: Åh, hu, vad läskigt!! Bara att ägaren höll i hunden sådär visar ju på bristen på uppfostran. Stackars hundar. Och stackars oss löpare! Jag ska faktiskt på allvar undersöka möjligheten att trycka upp sådana tishor, det vore inte en dag för tidigt! Kram!
Stina: Atche-atche-atche *övar* Det kanske funkar? Hurra för dig i såfall :-)

MarathonMia sa...

Jag gillar inte hundar. Alls. Min tumme har nästan läkt. Nästan.

Karin sa...

Snacka om långvarig skada! Dumma Filippa. Och stackars dig, Mia. Hur mycket nagellack har du fått lägga ner på att dölja din sargade tumnagel?

Karin sa...

Usch ja för hundar! Jag höll också på att bli hundmat i söndags. Eller hunden skällde och hoppad emot mig, jag skrek högt och sprang vidare ;)

Karin sa...

You go, girl! Förbaskade hundar, för att inte säga förbaskade hundägare!!! GRRRRRR!

Sofy sa...

Jag är ju hundägare och jag är nog ännu mer vansinnig än vad ni är. Folk i stort ( faktiskt särsilt i sthlm) har inget hundvett över huvudtaget. "Den är snäll!" ropas det desperat efter hunden när den kommer stormande fram mot en. För mig spelar det igen roll, jag förlarar ALLTID at varken jag eller hund har lust att hälsa. Om jag är i en park, med min hund kopplad eller okoplad (jag har henne ganska ofta lös men alltid under uppsikt och i princip alltid under kommando, dessutom lyder hon minsta vink på en halv sekund, det är DÅ och endast DÅ man kan ha en hund lös!) nåväl, parken ja; och en annan hundägare kommer så är det alltid "Är det en tjej?" Jag svarar alltid. "Vi ska inte hälsa" För det är liksom dit de är på väg. De vill släppa sin hund, låta den rasta sig själv och sen gå hem. Surt.

När jag springer med Speja, vilket jag gör jämt så har jag henne antingen i koppel vid sidan eller på kommande vid sidan. Ibland låter jag henne springa fritt framför men endast om jag har uppsikt över att jag inte möter någon och gör jag det kallar jag in i tid, just för att det finns folk som är RÄDDA. Då spelar det ju ingen roll att jag har 100% lydnad, det vet ju inte de!

Trist och tråkigt att så många förstör för så få, man kan ju önska att det vore tvärtom, även om det inte heller vore bra!

Karin sa...

Kloka ord, Sofy. Tack för det! Tänk om alla hundägare kunde resonera som du, då skulle mycket vara lite enklare. Heder åt dig! :-)