Löparlycka!
Idag har jag äntligen, äntligen fått riktigt glädjerus av coachens nyckelpass nr 1, tempopasset. Idag laddade jag precis som förra veckan med Nix dunderfrukost och tillämpade sedan RMI. Rätt Mental Inställning. Under joggen mot EIP, dit jag förla tempopasset även idag (lite fusk, jag vet), hade jag vissa tvivel på mig själv. Jag har alltid lyckats stanna under passet, av olika anledningar, och det har verkligen fått mig att tvivla på om jag orkar, om jag är så snabb som jag vill vara och om jag kanske gett mig in på något som kommer att bli mig övermäktigt. Bestämde mig för att om jag inte fixade att springa mina 25 minutrar i ett svep idag så var det dags för ett snack med coachen om att sänka ribban. Inte så att jag kände att jag nedvärderade mig själv, utan snarare bara ett konstaterande; går det inte så går det inte och då får jag sänka kraven lite och ta nya tag.
Hur som haver, jag kom fram till EIP och beslöt mig för att jävlar i mig fixa de där 25 minutrarna, de 15 varven, no matter what. Så, jag släppte iväg alla negativa tankar och tänkte bara positiva saker om hur skönt löpsteget kändes, hur perfekt vindstilla vädret var och hur lätt det faktiskt gick att springa. Åtminstone de första två kilometrarna, sen började det bära emot lite men jag stretade på. När fyra kilometrar och således 10 varv avklarats började jag tro på mig själv på riktigt. Det resulterade i att den femte kilometern gick för fort och den nästan sjätte kilometern fick gå på ren vilja. OM jag tagit det liiite lugnare tror jag att jag mäktat med några minuters löpning till... Kilometertiderna på tempolöpningen blev 4(13-14-12-12-08-14).Efter 25 min och 5,95 km var det dags för 4x100 m, där jag på något märkligt sätt lyckades avverka hundringarna på 3:03-3:18-2:59-3:17-pacer. Med ett nöjt leende på läpparna joggade jag hemåt och avverkade veckans andra löpskolning på vägen. Totalt 15,44 km med snitthastigheten 4:47 min/km.
Laddade sedan om batterierna och toppade med en fika med Görel och Adrian-10, vilket var en mycket energiboostande fika :-) Stärkt av detta blev jag upphämtad av Catti för en runda med hjältegänget. Underbara Mia tog med sonen på backintervaller medan vi andra drog runt söder. Ikväll förärades vi dessutom av att TSM-Arne, tillika Hässelbylöpare, hängde med vårt gäng som en genomkörare inför hans kommande marathon i Hastings nu i helgen. Kul! Jag tror och hoppas att vi lockat ytterligare en hjälte till Söder nu... =) Medan P och M satte PB på milen tog Catti och jag det lugnt och joggade i 5-fart tillsammans med G och en ny tjej från E-tuna. Riktigt härlig löpning!
Totalt lyckades jag få ihop 27,16 km idag. Och jag är sjukt lycklig över dagens löpning, boostad med både energi från härliga vänner och från riktigt sköna rundor. Frågan är, igen, ska jag bli sjuk nu eller har jag blivit bättre? Time will tell...
torsdag 11 december 2008
Träningstorsdag med insikter och löparlycka
Etiketter:
dubbla pass,
löparlycka,
skor träning,
tempopass,
vänner
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
12 kommentarer:
Karin!
Vad trevligt vi hade idag på Grand Brand Café här i Högdalen :)
Och vilken HÄRLIG BILD!!!!!
- du SVÄVAR JU FRAM över New-York-marken som en värsta Shaolin-munk!!!!
Snacka som SUPER-KRAFTER :))))
Kram!
/Görel
Åh, Görel! Det var verkligen en underbar energiboost att träffa er båda!!! Bilden är ren och skär löparglädje men en Shaolinmunkssvävning kommer jag nog aldrig att lyckas med fullt ut ;) Bamsekramar!!
WOW! Både åt den underbara bilden och åt ditt underbara pass! Så härligt!!
Det lilla inpasset om sjukdom ignorerar jag, det är klart du blivit både bättre och snabbare.:-D
ja vad ska man säga??? JÄVLAR va snabb du är!!! *segertjut*
Bureborn: So far, so good... :-) Bilden är nog den bästa jag har vad gäller löparlycka; mindre än 2 miles kvar i New York Marathon. Jag ryser av välbehag bara jag tänker på det... :))
Magda: :-D Tack!
Du har ju legat nära hela tiden. Ibland snabbare t o m. Grattis igen. Vi snackar inte sänkning av tempot, vi snackar om intervallerna som kommer snart istället. 500-ingar!!! Kul va?
Sub 40, sub 40, sub 40 here we go!!!
Kram
Coachen: Femhundringar?! Coolt, det har jag aldrig testat förut :-)
Katta: Just beat it! :) Kram
Åh vad härligt! När jag blir stor ska jag bli lika snabb som du!
Tack, gullet! När jag blir stor ska jag bli lika tuff som du :)
Det måste vara en maratonlöpare som anger 100-meterstider med kilometersnitt!! Kul! Hurdan vila hade du förresten mellan hundringarna?
Ränderna går aldrig ur... Jag hade ståvila, mellan 1 och 2 minuter.
Skicka en kommentar