Har ni sett The Matrix? Det finns ett antal rätt tänkvärda scener i filmen, bland annat hur huvudkaraktären ska försöka göra det omöjliga. Han frågar hur han ska göra det och får svaret "free your mind"... Lite längre in i filmen gör han såklart det omöjliga och de andra frågar sig vad som händer, varpå svaret "he starts to believe in himself" kommer. Och jag tycker att de två fraserna säger så enormt mycket. För vem sätter gränsen för vad som är möjligt, egentligen?
För min egen del är svaret givet: JAG sätter begränsningen genom att ha svårt att tro på min egen förmåga att prestera. Även nu, när jag har faktiska resultat att titta på så funderar jag på vem som sprang egentligen. För inte kan väl jag springa sådär fort?! Ändå vet jag svaret. Jag KAN springa sådär fort. Jag har kapaciteten att springa ännu fortare. Varför ska det vara så svårt att förstå och banka in i hjärncellen? Därför har jag nu som mål att tro på mig själv och släppa min "mentala fotboja" (för att citera Dagispappan). Igår tror jag att jag gjorde ett lyckat första försök till det. Jag funderade inte under själva löpningen, bara sprang och lät kroppen sköta jobbet. Släppte den mentala pressen, inga tvingande tankar... Det blev en rekordsnabb tusenstege som landade på 3:51 i snittpace, samtliga intervaller under 4-fart och mycket jämna intervallpar (400-400 osv) förutom åttahundrametersintervallerna som diffade 8 sek. Jag är supernöjd, det finns mer att ge och jag hoppas på att det är en formtopp på gång nu. Om 11 dagar vet jag svaret... :-)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
13 kommentarer:
tjohooooooooooo vad glad jag blir av att läsa sånt här!!! släpp den mentala bromsen och kör så det ryker!!!
för övrigt älskar jag matrix. jag hänvisade till den när jag skrev uppsats till och med.
Jag tror jag vet svaret redan nu. ;-) Ska skriva upp det på en lapp så får vi se hur bra det stämmer. Tro på dig själv tjejen, där ligger halva nyckeln till framgång. Den andra halvan har du redan byggt med träningen. Det kommer gå alldeles lysande. /Sign. ytterligare ett Matrix-fan
Karin DU vet svaret redan nu;) Just free your mind!!! :D Det är fö en bra film, tänk vad många kloka filmcitat det finns om man bara ser efter:D
Liksom mackan tror jag att jag sitter med facit. Och det ser strålande fint ut, bara så du vet! ;-)
Jag tror att du kan ta Berlinmaran under 3:12 om du vågar tro på dina siffror som du presenterar på bloggen. Om du startar i 4:35-tempo och håller den under första halvan så borde du kunna köra den 2:a halvan någon/några minuter snabbare. Du måste våga lita på dig själv bara. Det är allt.
Även jag älskar Matrix, jag tycker dessutom väldigt bra om tvåan vilken många tycker är den sämsta. Finns många underliggande dataskämt i den som jag inte tror alla förstår =)
Och jag håller med folket här, om du bara tror på dig och kör så kan du prestera riktigt bra.
Magda: Jag jobbar på det... Jag ska visualisera hur jag släpper bromsen och springer mig fri när jag står i startfållan bland 40 000 andra löpdårar. Och ja, det finns många klokheter i den filmen!
Mackan: Gör det, och meddela mig sen hur det stämde ;-) Jag ska försöka lyckas med att tro på mig själv, ge järnet OCH ha kul. Lite knepig kombination, men det kan ju gå...
Helena: Ja, visst är det en bra film. Jag kom och tänka på just den där scenen när jag började fundera över varför fartbiten har lossnat så enormt för mig efter SM. Jag tror "free your mind" är en stor pusselbit!
Bureborn: Jag säger till dig som till Mackan; meddela mig sen hur väl det stämde ;-) Känns tryggt att det ser strålande ut iaf!
Coachen: 4:35-fart en hel mara?! Nu tror jag att du har övertro på mig ;-) 4:28 i snitt på halvmaran gick bra i 20 km, sista km var ett elände... Men jag kan ju försöka. I bästa fall kan jag skriva QED ;-)
Dunceor: Har bara sett den första Matrix-filmen, men den har jag sett desto fler gånger. Datorskämten är inte riktigt min grej, men jag älskar filmen! Free your mind, okej då!
Jag hävda ju redan i början på augusti att du skulle köra Berlin på sub3:15 glöm inte det! Får jag brödrosten om det visar sig vara sant? =)
Själv har jag inte sprungit särskilt många lopp - alltså har jag aldrig behövt använda mig av olika strategier. Ta mig i mål brukar räcka...
Men jag tänkte på dig när jag bläddrade i en gammal RW. Artikeln handlade om olika sätt att lägga upp en lopp: typ starta lugnt och öka, eller din personlige tränares förslag: gå ut hårt - och öka. Våga satsa helt enkelt!
Dunceor: Klart du får brödrosten då! Jag lovar! :-D
Bureborn: Alla taktiker är bra utom dom dåliga... Jag har en plan i huvudet, vi får se hur väl den funkar. Om 10 dagar...
Du kan ju inte lova bort en brödrost som inte är din... Det är ju Johan som är "Keeper of the holy toaster"
Allt annat är häleri och straffbart enligt lag :-)
Du säger att "du har en plan i huvet". Om du följer den och inte lyssnar för mycket på alla andra så blir det nog bäst. Jag är skeptisk till alltför tidsinriktade strategier. Att våga tro på sig själv innebär också att våga lita på sin egen känsla. Ju bättre maratonlöpare du är, desto bättre kan du känna vad som är för snabbt och vad som är onödigt långsmt tempo. Janne Holmén känner ganska tidigt om det kan bli ett lopp neråt 2:10 eller inte. Och i hans fall skiljer det inte sååå många minuter mellan ett bättre och ett sämre lopp. Eftersom du till skillnad från de flesta andra här i löparbloggosfären har visat dig kunna springa maraton i jämn fart, så tror jag inte bara på din löpförmåga utan också på din fartkänsla och ditt omdöme.
jumper "löparguru".
Masse: Goddamnit! Det hade jag glömt! Förlåt, Johan! Blir jag polisanmäld nu? (jag skyller på marathonstress, nu börjar det bli allvar...). Dunceor, du får min andra brödrost om du har rätt (jag har flera brödrostar).
Jumper: Det är mycket kloka ord du kommer med. Tack! Faktum är att det är ungefär så jag resonerar också. Min svaghet ligger i att vara för försiktig, men jag har en plan för det med.
Skicka en kommentar