Batteritorsk...

Jo. Dagens träning blev reducerat till ett ingenting. Kroppen ville inte, det var omöjligt att kicka igång imorse och ännu mer omöjligt att få kroppen ut på ett långpass. Åkte hem och sov två timmar istället... och nu gnisslar jag såklart tänder över utebliven träning. Men; kroppen har sagt stopp och då blir det så. Imorgon är en ny dag och då tar jag nya tag med roliga intervaller.
Nu gäller det att ladda batterierna och komma igen, jag misstänker att den senaste tidens kombination av mycket jobb, mycket träning och lite sömn börjar sätta sina spår. Eller så håller jag på att bli sjuk eller övertränad... Let's hope I'm just a bit tired!

Trött, tröttare, Karin...

Har ännu än gång drabbats av Den Stora Tröttheten... Sover jämt men är ändå trött, inte trött och seg utan trött och jättesömnig. Det är ett smärre trauma varje gång väckarklockan ringer ;) Antar att det hör årstiden till, det här gråa vädret och de få ljusa timmarna får mig att vilja gå i idé och vakna upp när marssolens strålar börjar värma. Nåja, vinterns gråskala kan jag inte göra så mycket åt, det är bara att bita ihop och hålla ut i några veckor till. Vi går ju trots allt mot ljusare tider!

Tröttheten till trots, träningen flyter på rätt bra iallafall. Har fått en hel del alternativträning (ja, alternativträning, icke-löpning, vad annars?!) i schemat och det är riktigt kul att slita i gymmet, svettas på cykeln och kämpa i trappmaskinen. Får se om det ger resultat för löpningen också, hoppas det. I vilket fall är det skönt att kunna träna på, men ändå ge kroppen löpvila. Några skador vill jag nämligen inte veta av, det är alltför många runt omkring mig som drabbats av överträning eller stressfrakturer...

Nu väntar en jogg till jobbet, imorgon blir det spännande tempopass med Pertti på Bosön. 4 km på 16:20 lyder coachens order, let's bring it down, shall we?!

Trött

Solen skiner, våren befäster sitt antågande och kärleken spirar. För somliga. Och det är helt underbart att se. Önskar att jag orkade ta del av vårglädjen, idag känner jag mig bara otroligt trött. Vill bara sova. Orkar ändå drista mig till en veckoplanering:
Måndag: vila
Tisdag: 10x400m-intervaller + löpskolning på lämplig bana...
Onsdag: Tempolöpning 10 km till Karin, PH-pass med Karin 7 km
Torsdag: Vila
Fredag: Vila
Lördag: Lugnt snack-pass med Mia
Söndag: TSM-träning 30 km

Hoppsan. Det blir visst mycket löpning för en vilovecka. Man kanske ska ta en promenad på lördagen istället... Vad säger du, Mia?
Nu ska jag fortsätta följa löparbloggarnas mest bevakade löpare just nu; nämligen Allan och hans framfart i Boston Marathon. Spännande så det förslår! Heja Allan!

Morgonjogg på trötta ben

Godmorgon!
Imorse tog jag mig en liten runda före frukost. Vaknade tidigt av mig själv och kunde absolut inte somna om trots att jag hade sovmorgon... Så typiskt! Låg iallafall kvar i sängen en halv evighet innan jag masade mig upp och gav mig ut på ett lätt distanspass. Sprang ner från Henkan till Norra Hammarbyhamnen och längs vattnet till Eriksdalsbadet där jag vände. Benen var tunga och trötta, inte så konstigt efter gårdagens intervallpass. Trots att morgonluften var skön och våren spirade så kunde jag inte riktigt koncentrera mig. Tankarna svävade bara runt och benen kändes så otroligt sega. Kom hem efter viss förvirring, 8 km på 42:34. Snittpace på mediokra 5:19 min/km. Men okej, det var före frukost, det var tolv timmar efter ett plågsamt (men skönt) intervallpass och jag var totalt ofokuserad på löpningen. Inte konstigt att det kändes både långsamt och segt. Jag är nöjd ändå! :-)

Imorgon väntar tusingar på Enskede IP. Tusingarna ger mig rysningar, det känns läskigt långt. Det kommer att göra ont. Riktigt ont. Tur att jag har sällskap av Niklas och Masse. I sämsta fall får jag väl räkna deras intervaller, som Catarina så snällt föreslog.
Läggdax nu. Det kommer att bli en hård dag imorgon ;-)