Girl-power

Läs detta och begrunna.
Jag måste bara hylla världens bästa Mia som har ett pannben av stål och ett fokus som inte är av denna värld. Hon utmanade Pertti på "mest-mängd-i-mars" på jogg.se och hon gav honom en stenhård kamp. Nu vann Pertti med 10 km, men so what. Mia har girlpower av kaliber. Jag är så sjukt impad, bejbi! Du är min idol!
(Okej då, Pertti... jag är grymt imponerad av dig med :) )

Mot nya mål

Well, jag har väl inte helt blivit på det klara med vart åt det barkar men rastlösheten inom mig kräver en liten planering för veckan åtminstone. Har blivit två vilodagar på raken nu, hade tänkt att springa efter jobbet idag men en fullkomligt hysterisk dag utan lunch satte liksom stopp för planerna. Nog skulle jag kunna ha tränat nu, ikväll, men... Jag får väl erkänna, jag är en fotbollsnörd när det kommer till EM/VM/OS (och när jag hade ZTV/TV6 blev det ligafotboll, underbart!) Vill se så många matcher som möjligt, oavsett om Sverige spelar eller inte. Således vann latmasken inom mig idag och jag unnar mig en vilodag och ska kolla Sverige-Grekland-matchen om en stund :-)

Har iallafall tränat lite tåhävningar eftersom jag stod på op idag igen. Lite undrande blickar från personalen, såklart, men ändå. Blev för övrigt glatt överraskad när en av de kärva, sura överläkarna idag frågade mig om tips och råd för hennes löpträning. Hon frågade en massa om mitt marathonlopp och ville gärna ha lite pepp av mig framöver. Coolt att kunna inspirera! :-)

Just, planering var det... Såhär tänker jag mig upplägget på veckan:
Onsdag: Lätt distanslöpning före frukost, 8-10 km
Torsdag: Träning med IF Linnéa, förhoppningsvis backe eller intervaller
Fredag: Vila
Lördag: Intervaller alternativt backpass beroende på vad IF Linnéa-träningen innebär. Minst 12 km
Söndag: TSM-träning, vad det nu kan bli av den :-)
Frågor? Synpunkter?

Marathonmetamorfos. 8 dagar kvar.

Jag känner hur hela jag genomgått en förändring senaste halvåret. Från att ha varit löpare till att ha blivit löpnörd, från att ha sprungit tre-fyra mil i veckan i ren nötning till att springa sex mil i veckan med blandning av kvalitet och kvantitet. Jag, som alltid varit ensamlöpare, längtar nu till tisdagsträningarna med IF Linnéa och söndagsträningarna med TSM och alla eventuella sällskapspass däremellan.
Jag kan inte låta bli att fundera över hur livet hade sett ut om jag inte fått Niklas armbåge i sidan under ett TSM-pass i januari. Det var nämligen där och då jag lärde känna Niklas och Masse och började läsa deras bloggar. Därefter öppnade sig bloggvärlden för mig. Och hade jag inte börjat blogga så hade jag aldrig hittat till alla härliga bloggar och fått inspiration av andra likasinnade. Dessutom har jag fått lära känna flera bloggare i verkliga livet också. Faktum är att utan bloggen hade jag nog aldrig mött underbara Mia och börjat springa med IF Linnéa... Tänk, vilka positiva konsekvenser det kan få att bli armbågad :-)

Jag har utvecklats massor som person och som löpare, jag ser resultaten och framförallt känner jag hur kroppen svarar annorlunda. Jag känner att jag fått mer muskler och blivit mer explosiv, men det syns inte (jag har svårt att få synliga muskler, de gömmer sig väl men finns där). Trots mitt svajande löparsjälvförtroende så har jag en större tilltro till mig själv och min kropp nu jämfört med tidigare. Och jag inbillar mig att jag kommer att ha nytta av det på SM. 8 dagar kvar och jag känner mig fortfarande urstark. Ska jag bli sjuk nu? ;-)

Trött

Solen skiner, våren befäster sitt antågande och kärleken spirar. För somliga. Och det är helt underbart att se. Önskar att jag orkade ta del av vårglädjen, idag känner jag mig bara otroligt trött. Vill bara sova. Orkar ändå drista mig till en veckoplanering:
Måndag: vila
Tisdag: 10x400m-intervaller + löpskolning på lämplig bana...
Onsdag: Tempolöpning 10 km till Karin, PH-pass med Karin 7 km
Torsdag: Vila
Fredag: Vila
Lördag: Lugnt snack-pass med Mia
Söndag: TSM-träning 30 km

Hoppsan. Det blir visst mycket löpning för en vilovecka. Man kanske ska ta en promenad på lördagen istället... Vad säger du, Mia?
Nu ska jag fortsätta följa löparbloggarnas mest bevakade löpare just nu; nämligen Allan och hans framfart i Boston Marathon. Spännande så det förslår! Heja Allan!