fredag 12 september 2008

En massa intervaller och ett nyupptäckt PB

Först och främst måste jag revidera mitt tidigare påstådda PB på milen. Det stämmer inte. Jag gjorde nämligen negativ split även på lördagens halvmara och sprang första milen på 44:41... Andra milen sprang jag på 44:04. Jag fattar absolut ingenting av det hela, hur är det möjligt att springa in ett personbästa på milen under ANDRA milen på halvmaran?! Jag förstår mig helt enkelt inte på mig själv... Hur som helst är jag mycket glad och stolt över mitt nya PB!

Fredagsnöjet idag bestod i ett helt makalöst roligt intervallpass på Enskede IP. Efter en lång uppvärmning, först från mig till EIP och sedan 4 km på IP:n med Pertti, så startade utmaningen: 4x5x200m; fyra set om 5x200 m med 30 sek ståvila mellan iterationerna och tre minuters ståvila mellan seten. Kan låta som en lång vila, men den var verkligen välbehövlig! Första setet kändes bra, lite okoordinerat och ojämt under de första intervallerna men mot slutet hittade jag flytet. Nästa set var trögare, det kändes att jag inte kom ner i puls ordentligt under ståvlian. Under det tredje setet började jag på allvar undra över vad jag pysslade med. Jag flåsade som en blåsbälg, minst! Ingen mjölksyra dock, bara jätteflåsig andning som höll på att ta knäcken på mig totalt. Sedan hände något... Under det sista setet var det som om kroppen hade fattat vad intervallpasset gick ut på; pulsen gick fortfarande inte ner och jag lät nog mer som en lungsjuk gammal tant än en löpare när jag andades, men det kändes liksom lättare att springa. Jag hamnade i harmoni med intervallerna och lyckades pressa mig några sekunder på de avslutande två vändorna.

Tidsmässigt låg jag mycket jämt; majoriteten av intervallerna gick på 41-43 sek (två på 44 sek, en på 40). Snitthastigheten på intervallerna blev, i mina ögon, häpnansväckande snabba 3:21 min/km. Vem bytte batteri på mig och när?! ;-)
Avslutade rundan med en skön nedjogg för att (citat Pertti) "jogga bort mjölksyran vi inte hade". Ingen mjölksyrakänning alls utan bara flåströtthet, vilket jag antar är meningen med passet. Hur kul som helst, i vilket fall! Totalt blev det 15,1 km och en snitthastighet på 4:34 min/km. Puls 164/189 och kadens 184/232 (?!). Riktigt, riktigt nöjd med passet :-)
Nu väntar vila och heldagsjobb imorgon och sen ett långpass, sista innan Berlin, på söndag. Skön helg på er!

11 kommentarer:

Anonym sa...

Du hade även negativ split på din pers-mil, eftersom dess andra halva (d.v.s. 4:e halvmilen totalt) gick allra snabbast i hela loppet.

gullfot sa...

Fatta kvinna!! Det är därför du är så grym.

Magda Gad sa...

det är dags att börja förstå att du är en duktid löpare karin :-)

Catti sa...

Du är uppladdningsbar Karin, inte utbytbar. Det är därför du är så grym.

Förstår att ni hade roligt på EIP, du och Pertti är ju lika härligt galna duracellkaniner båda två.

Anonym sa...

Sorry Karin, flygande start räknas inte.

Helena sa...

Uppladdningsbar var det ja, duracellKarin! Det ska bli ett riktigt nöje att följa din framfart i Berlin! Kram på dig vännen:D

Benet sa...

Du är helt otrolig Karin. Ostoppbar, helt enkelt.

Karin sa...

DP: Det var som f*n! Tack för upplysningen :-)
Fredrika: Jag försöker, men det går liksom inte in i hjärncellen...
Magda: Min självbild och verkligheten stämmer inte överens alls. Jag känner mig fortfarande som om mina snabbdistanser går i 5:30-fart. På sin höjd!
Catti: :-D Där sa du något!! Tack, vännen!
Jumper: Damnit! Förstod att det var för bra för att vara sant...
Helena: Jadu, nu drar det ihop sig. Jag hoppas på fräscha batterier och inte batteritorsk, vad som helst kan ju hända ;-) Kul ska det bli i vilket fall, eller hur?!
Benet: Åh, tack! *rodnar*

Anonym sa...

Det är rätt vanligt att man springer snabbare på andra halvan av två orsaker: 1-man litar inte på de resultat man sett på träning och går ut för långsamt, 2-man värmer generellt upp för dåligt och blir först varm den andra halvan.

Jag tror att du gör milen på 42 minuter om du får till en bra uppvärmning och ligger preciiiiiiiis under din syratröskel.

MarathonMia sa...

Och så bränner du av Berlin marathon på 3.15. Väntar du på mig i mål?

Anonym sa...

Coach: Aha :-) Jag är faktiskt beredd att tro dig. 43 min kan jag själv se som troligt i nuvarande form...
Mia: Öh... 3.15?! Då måste jag uppgradera till überturbobatterier ;-) Men klart jag väntar på dig i mål!!