måndag 10 november 2008
Rullgardin
Sådärja, nu känns livet lagom grått och tråkigt. Som om någon dragit ner en rullgardin... En känsla av rastlöshet gnager, det känns tomt inuti mig och jag konstaterar bara att även denna gång kom den; postmarathon-svackan. Men vad gör väl det? Nu kan jag börja om på ny kula, ladda batterierna och bygga upp mig tills nästa säsong av tävlingar kommer. Coach N'bathas träningsschema drar igång på allvar nu, det kommer att göra grymt ont och bli galet roligt på samma gång. Så, även om rullgardinen är neddragen idag så tycker jag mig se ljuset som sipprar in genom gliporna. Det kommer att bli en underbar vinter!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
10 kommentarer:
Ja, stressfrakturer orsakade av för hård träning GÖR ont. Fråga Allan och Catti!
Vad jag vill säga är att du ska ta det lugnt och känna in vad som går och vad som inte går.
Tack för omtanken, Masse! Jag vet att jag har en förmåga att pressa mig hårt, så tack. Verkligen :-)
huuua, sådär känner jag med fast jag har inget marathon att skylla på, bara vintermörker, fast det vänder väl det med :-)
Så, så.
Yoga, spikmatta, massage, fika med vänner, fika ännu mer med vänner, knarka träningsböcker och bloggar...
Ut ur hålan, njut av den här vilan nu. Ladda fan ta mig från benmärgen inför nästa säsong. Du är ostoppbar om du förvaltar dina resurer väl.
KRAM
Precis! Förvalta dina resurser väl. Du kommer att få en grym vinter vännen. Den bästa!
ordver: medfor (nedför eller medvind?)MEDFORSäkring-om-en-lyckad-träning :-)
Det kommer bli kul. Personligen så är jag aldrig så laddad som när jag börjar med ett nytt träningsprogram... Fina bilder från NYC förresten!
Det är ju för väl att rullgardiner alltid har en tendens att åka upp med en smäll när man minst anar det!
Tss... kör hårt!
(Men vila ordentligt (hårt!) först...)
Postpartum... sorry - post mara depression? Lite choklad och en bra bok kanske hjälper lite?
Magda: Hmmm, det kanske ÄR vintermörkret, jag skyller bara på maran... Det går mot ljusare tider om 6 veckor, håll ut! :-)
Katta: Dina kloka ord rabblas numera som ett mantra. Lovar att ladda batterierna till max och släppa loss krafterna lagom tills det blir dags att skrika vårskrik igen :-) Kram på dig!
Mia: Det låter underbart det. Jag tar dig med; mot den bästa vintern! Medfor; med före? Eller kanske med-for som i åkte spark? Hmmm...
Mackan: Just nu är jag väl inte toppmotiverad, men det kommer, var så säker :)
Bureborn: Precis, med en skräll! Jag väntar med spänning...
Berglund: Alltid! Precis så, alltid! :)
Magdalena: Nej, någon postpartumdepression vill jag inte ha. Undrar om man kan få det av att förlösa barn? Hmmm... Tack för tipset, böcker piggar alltid upp :)
Skicka en kommentar